Informationsklassning är processen att värdera och kategorisera organisationens information utifrån hur känslig och kritisk den är. Syftet är att bestämma rätt skyddsnivå baserat på CIA-modellen (konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet) för att uppfylla GDPR och ISO 27001-krav.
Utan en tydlig informationsklassning behandlas ofta all data lika. Det innebär att offentliga dokument kan få onödigt dyrt skydd medan känsliga personuppgifter ligger öppna. För att prioritera rätt och följa lagkrav måste vi börja med att värdera informationen.
Hur fungerar informationsklassning i praktiken?
Informationsklassning är processen där du värderar och kategoriserar din organisations information utifrån hur känslig och betydelsefull den är. I grunden handlar det om att bestämma skyddsnivåer för information för att säkerställa rätt säkerhetsåtgärder. Att klassa information är den praktiska handlingen där du bedömer enskilda dokument, system eller dataflöden enligt din klassificeringsmodell.
All information som har ett värde för verksamheten ska klassas. Det gäller allt från personregister och affärsplaner till teknisk dokumentation och inloggningsuppgifter. Även de system och tjänster som lagrar informationen behöver tilldelas en skyddsnivå.
Arbetet kräver både verksamhetsförståelse och teknisk kompetens. Involvera därför alltid informationsägaren (oftast verksamhetschefen) tillsammans med IT-säkerhetsansvarig och de medarbetare som hanterar informationen dagligen.
När ska du göra en informationsklassning? Enligt ISO 27001 och god praxis inom informationssäkerhet bör klassning genomföras vid flera tillfällen: när ni inför ny information eller nya system, när verksamheten förändras, när lagar och regelverk ändras (som vid nya GDPR-tolkningar eller NIS2-krav), och minst en gång per år som en del av er löpande riskhantering.
CIA-modellen - De tre grundpelarna
När man klassificerar information utgår man alltid från tre grundpelare: konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Dessa bildar den så kallade CIA-modellen (Confidentiality, Integrity, Availability) på engelska. Varje grundpelare hjälper dig att bedöma hur du ska skydda din information.
Konfidentialitet innebär att endast behöriga personer får tillgång till informationen. Konsekvenserna av att information hamnar i fel händer avgör nivån på skyddet. Exempelvis kan en patientjournal kräva högsta skydd, ett internt nyhetsbrev medelhögt skydd, medan en offentlig årsredovisning kan vara öppen för alla.
Riktighet betyder att informationen måste vara korrekt och skyddad från manipulation. Konsekvenserna av felaktig information bestämmer skyddsnivån. Exempelvis kan läkemedelsförskrivningar kräva högsta riktighet, interna rutiner medelhög riktighet, medan en felaktig lunchmeny har mindre påverkan.
Tillgänglighet handlar om hur snabbt och enkelt behöriga ska kunna komma åt informationen. Behovet av åtkomst styr tillgänglighetskraven. Exempelvis kan akutsjukvårdens system kräva tillgänglighet dygnet runt, ekonomiska rapporter under kontorstid, medan åtkomst till arkiverad information kan ta längre tid.
Varför ska man klassificera sin information?
Många organisationer hanterar information reaktivt - först när något går fel inser man att skyddet varit otillräckligt eller att resurser slösats på fel ställen. En strukturerad informationsklassning ger er kontroll genom att systematiskt identifiera vilken information ni har, vad den är värd, och vilka risker som finns.
Här är fyra konkreta fördelar:
Effektiv resursanvändning
Genom att veta vilken information som behöver vilket skydd kan du investera dina resurser bättre. Du undviker att lägga pengar på att skydda mindre känslig information, samtidigt som du kan satsa mer där skyddet behövs.
En klassning hjälper dig också att prioritera dina säkerhetsinvesteringar och använda din IT-budget effektivt. Du kan också lättare motivera kostnaderna för olika säkerhetsåtgärder.
Bättre regelefterlevnad
Med rätt klassning blir det enklare att följa lagar som GDPR, patientdatalagen eller säkerhetsskyddslagen och visa efterlevnad. Du får bättre koll på vilken information som omfattas av olika krav och kan lättare visa för granskare hur du skyddar just den informationen.
När du dokumenterar din klassning blir det också tydligt varför du valt olika säkerhetsåtgärder. Detta är bland annat viktigt vid revisioner och när myndigheter granskar din verksamhet. För organisationer som certifierar sig enligt ISO 27001 är informationssäkerhetsklassning en grundläggande del av det systematiska informationssäkerhetsarbetet.
Ökad medvetenhet
När du klassificerar information ökar förståelsen i hur värdefull olika typer av information är. Det blir naturligt att prata om säkerhet och medarbetare blir bättre på att upptäcka risker innan de blir problem.
Klassningen skapar också en gemensam syn på informationens värde och hur den ska hanteras. Detta gör att alla tar bättre hand om informationen i det dagliga arbetet.
Snabbare incidenthantering
När en säkerhetsincident inträffar är tiden avgörande. Med en befintlig informationsklassning vet ni omedelbart hur allvarligt läget är baserat på vilken typ av information som påverkats. Har högklassificerad patientdata läckt ut krävs snabba åtgärder och rapportering, medan läckage av offentlig information kan hanteras lugnare.
Klassningen hjälper er att snabbt prioritera vilka åtgärder som behövs, vilka resurser som ska mobiliseras, och vilka personer som måste informeras. För GDPR-relaterade incidenter vet ni också direkt om 72-timmars rapporteringskravet träder in. Detta gör att ni kan agera snabbare och mer adekvat, vilket minskar både skadan och kostnaderna för incidenter. Läs mer om hur ni bygger en effektiv process för incidenthantering.
Vanliga frågor om informationsklassning
Vad är skillnaden mellan konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet?
Konfidentialitet handlar om att endast rätt personer får tillgång till informationen, riktighet säkerställer att informationen är korrekt och inte manipulerad, medan tillgänglighet garanterar att behöriga användare kan komma åt informationen när de behöver den. Alla tre aspekter måste bedömas för varje informationstillgång för att ge den rätt skyddsnivå.
Hur hänger informationsklassning ihop med riskanalys?
Informationsklassning är ofta förutsättningen för din riskanalys. Genom att först klassa informationen vet ni vad som är mest skyddsvärt. När du gör riskanalysen fokuserar du sedan på vilka hot som finns mot just den skyddsvärda informationen. Utan en tydlig klassning riskerar riskanalysen att bli för generell.
Hur ofta ska man klassa sin information?
Informationsklassningen bör göras minst en gång per år enligt god praxis och ISO 27001. Utöver det ska klassning alltid göras vid införande av nya system eller informationstyper, vid väsentliga verksamhetsförändringar, och när nya regelverk träder i kraft. För särskilt känslig information kan kvartalsvis översyn vara lämpligt.
Vem ansvarar för informationsklassning i en organisation?
Ansvaret delas mellan flera roller. Informationsägaren (ofta verksamhetschefen) har det övergripande ansvaret för att klassningen görs och är korrekt. IT-säkerhetsansvarig eller informationssäkerhetssamordnare leder processen, medan systemförvaltare bidrar med teknisk kunskap. Slutanvändare som hanterar informationen dagligen ger viktiga insikter om informationens användning och värde.
Vilka verktyg finns för att klassificera information?
Det finns många verktyg för att klassificera information. I offentlig sektor används vanligtvis KLASSA, som är framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Inom privat sektor är det istället vanligt att man använder Excel-ark, Word eller ett digital verktyg som ChainSec.
