Skillnaden mellan NFRD och CSRD är främst hur hållbarhetsinformationen ska redovisas och granskas. CSRD använder gemensamma ESRS-standarder, tydliggör dubbel väsentlighet och kräver extern granskning med begränsad säkerhet. NFRD gav större utrymme att välja rapporteringsramverk.
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive. Här jämför vi reglerna och förklarar hur Omnibus I från 2026 ändrar vilka företag som omfattas. Den fullständiga genomgången av trösklar och svensk tillämpning finns i vår CSRD-guide.
Vad förändrades när NFRD ersattes av CSRD?
CSRD ersatte NFRD med gemensamma rapporteringsstandarder och tydligare krav på granskning. Det är dessa förändringar som jämförs nedan.
För förkortningen, dagens tröskelvärden och svensk tillämpning, se vad CSRD är och vilka företag som omfattas.
Snabböverblick: Från NFRD till CSRD
Innan vi går djupare i detaljerna kan det vara hjälpsamt att se de mest centrala skillnaderna i en sammanfattning:
| Funktion | NFRD (Tidigare) | CSRD efter Omnibus I (2026) |
|---|---|---|
| Omfattning | Stora företag av allmänt intresse över personalgränsen | Företag och koncerner över nya trösklar; svensk lag och övergångsregler måste kontrolleras |
| Tröskelvärden | >500 anställda (stora bolag av allmänt intresse) | >1 000 anställda och >450 MEUR omsättning |
| Standard | Valfria ramverk (GRI m.fl.) | Obligatoriska standarder (ESRS) |
| Väsentlighet | Information om utveckling, ställning och påverkan | Tydlig dubbel väsentlighetsanalys enligt ESRS |
| Granskning | Ingen enhetlig EU-plikt att granska hela innehållet | Obligatorisk granskning med begränsad säkerhet |
| Placering | Ofta separat rapport | Alltid i förvaltningsberättelsen |
| Format | Inget gemensamt krav på digital märkning | Digital märkning enligt särskilda regler när dessa blir tillämpliga |
Standardisering genom ESRS och obligatorisk granskning
En av de största bristerna med NFRD var avsaknaden av en gemensam rapporteringsstandard. Det innebar att företag själva kunde välja vilka nyckeltal de ville lyfta fram.
CSRD inför ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som en gemensam struktur. Det gör kraven på innehåll och dokumenterade bedömningar tydligare. Standarden har reviderats genom delegerad förordning (EU) 2026/1563, publicerad den 21 september 2026. Den frivilliga standarden för företag utanför CSRD finns i delegerad förordning (EU) 2026/1560.
Företag måste nu rapportera systematiskt inom tre huvudområden:
- Miljö (E): Täcker allt från klimatförändringar till biologisk mångfald och resursanvändning.
- Socialt ansvar (S): Fokuserar på rättvisa arbetsvillkor – både internt och hos leverantörer.
- Bolagsstyrning (G): Ställer krav på transparens kring affärsetik och ledningens ansvar.
För att säkerställa att denna data faktiskt är korrekt införs också ett krav på extern granskning. Granskningen sker med begränsad säkerhet, vilket skiljer sig från revision av bokslutets finansiella information.
Den dubbla väsentligheten och ett utökat ansvar
Kärnan i CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen. Det räcker inte längre att bara se på hur klimatförändringarna påverkar företagets finansiella stabilitet.
Nu måste bolagen också redovisa sin egen påverkan på människor och miljö, så kallad "Impact Materiality". Om er verksamhet påverkar exempelvis mänskliga rättigheter eller lokala ekosystem måste detta dokumenteras.
Detta ansvar stannar inte heller vid den egna fabriksdörren. Rapporteringen behöver omfatta väsentlig information om värdekedjan. Det betyder inte samma datainsamling från alla underleverantörer.
Skilj på CSRD:s rapporteringskrav och CSDDD:s krav på tillbörlig aktsamhet. En leverantörsbedömning kan ge underlag, men omfattning och frågor ska följa era väsentliga risker och de regler som faktiskt gäller.
Tidsplan för införandet
NFRD gällde före CSRD och är utgångspunkten för den första grupp som började rapportera enligt de nya reglerna. CSRD:s ursprungliga omfattning och tidsplan har därefter ändrats genom Stop the Clock och Omnibus I.
EU:s beslut om Omnibus I i februari 2026 begränsar omfattningen. Svenska företag behöver fortfarande skilja EU-ändringarna från gällande svensk lag och övergångsregler. Aktuella trösklar och rapporteringsår finns samlade i CSRD-guidens tidsplan.
Vad betyder skillnaden för svenska företag?
Börja med att avgöra om ni omfattas enligt svensk lag och relevanta övergångsregler. Om ni gör det behöver ni en dokumenterad väsentlighetsanalys, tydliga dataägare och underlag som kan granskas. Kontrollera vilka företag som omfattas och den svenska tillämpningen.
För leverantörsdata: ange vilka uppgifter som behövs, rapporteringsperiod, enhet och vilket underlag som styrker svaret. Skicka frågor till de leverantörer som är relevanta för analysen och följ upp luckor. Mindre leverantörer ska inte få samma informationskrav som ett stort rapporteringspliktigt bolag. För den som är mindre leverantör och har fått frågorna finns en guide om hur ni svarar på kundens hållbarhetsenkät.
ChainSec GRC och leverantörsregistret kan samla leverantörer, enkäter och granskningsunderlag. Plattformen ersätter inte väsentlighetsanalysen, ESRS-rapporteringen eller revisorns granskning. För den aktuella avgränsningen, se vår CSRD-guide.
Vanliga frågor om NFRD och CSRD
Vad är skillnaden mellan NFRD och CSRD?
NFRD gav större frihet att välja rapporteringsramverk. CSRD använder gemensamma ESRS-standarder, tydliggör dubbel väsentlighet och kräver extern granskning med begränsad säkerhet.
Hur skiljer sig granskningen enligt NFRD och CSRD?
NFRD hade ingen enhetlig EU-plikt att granska hela rapportens innehåll. CSRD kräver extern granskning med begränsad säkerhet. Det är en annan granskningsnivå än revisionen av de finansiella rapporterna.
Vad ändrade Omnibus I i jämförelsen mellan NFRD och CSRD?
Omnibus I begränsade CSRD:s omfattning efter den ursprungliga utvidgningen. Utgå därför inte från äldre jämförelser av antalet företag eller rapporteringsår. Kontrollera aktuella EU-trösklar, svensk lag och övergångsregler i CSRD-guiden.
