CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive — på svenska direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Det är EU-direktivet som ersätter det tidigare NFRD och gör hållbarhetsrapporteringen standardiserad, externt granskad och till en obligatorisk del av förvaltningsberättelsen.
Den största skillnaden mellan de två direktiven handlar om hur hållbarhetsrapporteringen ska göras. NFRD var visserligen obligatoriskt för de cirka 11 700 stora bolag som omfattades, men rapporteringen byggde på en flexibel "följ eller förklara"-modell med fritt val av ramverk. CSRD gör i stället rapporteringen till en standardiserad, obligatoriskt granskad del av bolagsstyrningen.
Under NFRD var rapporteringen därför ofta fragmenterad och svår att jämföra. Med CSRD blir hållbarhetsdata istället lika affärskritisk och transparent som den ekonomiska redovisningen.
Kort sagt flyttas hållbarhetsfrågan nu från marknadsavdelningen till finansavdelningen.
Vad betyder CSRD?
Förkortningen i sig säger inte så mycket, så här är vad direktivet innebär i praktiken. CSRD vilar på fyra bärande principer som tillsammans skiljer det från allt som gällde under NFRD:
- Standardiserat innehåll. Rapporteringen följer de obligatoriska ESRS-standarderna i stället för fritt valda ramverk.
- Dubbel väsentlighet. Ni redovisar både hur hållbarhetsfrågor påverkar bolaget ekonomiskt och hur bolaget påverkar människor och miljö.
- Extern granskning. En oberoende revisor måste intyga hållbarhetsinformationen, precis som med årsredovisningens siffror.
- Maskinläsbar publicering. Rapporten taggas digitalt enligt ESEF-formatet och placeras i förvaltningsberättelsen, inte i en separat broschyr.
Det är också värt att notera vad CSRD inte är. Det är inte ett direktiv om vad ni måste prestera i hållbarhetsfrågor — det reglerar vad ni måste redovisa. Kraven på faktiskt agerande i värdekedjan kommer i stället från CSDDD, medan CSRD styr transparensen.
Snabböverblick: Från NFRD till CSRD
Innan vi går djupare i detaljerna kan det vara hjälpsamt att se de mest centrala skillnaderna i en sammanfattning:
| Funktion | NFRD (Tidigare) | CSRD efter Omnibus I (2026) |
|---|---|---|
| Omfattning | Ca 11 700 stora bolag | Ca 10 000–15 000 bolag (höjda trösklar) |
| Tröskelvärden | >500 anställda (stora bolag av allmänt intresse) | >1 000 anställda och ≥450 MEUR omsättning |
| Standard | Valfria ramverk (GRI m.fl.) | Obligatoriska standarder (ESRS) |
| Väsentlighet | Finansiell väsentlighet | Dubbel väsentlighetsanalys |
| Granskning | Sällan obligatorisk | Obligatorisk extern granskning |
| Placering | Ofta separat rapport | Alltid i förvaltningsberättelsen |
| Format | PDF / Papper | Digitalt och maskinläsbart (ESEF) |
Standardisering genom ESRS och obligatorisk granskning
En av de största bristerna med NFRD var avsaknaden av en gemensam rapporteringsstandard. Det innebar att företag själva kunde välja vilka nyckeltal de ville lyfta fram.
Detta resulterade ofta i glättiga rapporter som fokuserade på framgångar snarare än faktiska risker. CSRD sätter stopp för detta genom införandet av ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
Företag måste nu rapportera systematiskt inom tre huvudområden:
- Miljö (E): Täcker allt från klimatförändringar till biologisk mångfald och resursanvändning.
- Socialt ansvar (S): Fokuserar på rättvisa arbetsvillkor – både internt och hos leverantörer.
- Bolagsstyrning (G): Ställer krav på transparens kring affärsetik och ledningens ansvar.
För att säkerställa att denna data faktiskt är korrekt införs också ett krav på extern granskning. En oberoende revisor måste nu intyga hållbarhetsinformationen på samma sätt som de gör med siffrorna i bokslutet.
Den dubbla väsentligheten och ett utökat ansvar
Kärnan i CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen. Det räcker inte längre att bara se på hur klimatförändringarna påverkar företagets finansiella stabilitet.
Nu måste bolagen också redovisa sin egen påverkan på människor och miljö, så kallad "Impact Materiality". Om er verksamhet påverkar exempelvis mänskliga rättigheter eller lokala ekosystem måste detta dokumenteras.
Detta ansvar stannar inte heller vid den egna fabriksdörren. Företag förväntas nu ha insyn i hela sin värdekedja och redovisa risker hos sina underleverantörer.
Detta skapar en direkt koppling till CSDDD-direktivet. För att lyckas krävs systematiska leverantörskontroller och processer för att samla in verifierbar data flera steg bakåt i kedjan.
Tidsplan för införandet
Tidsplanen har förändrats två gånger sedan CSRD ursprungligen antogs.
Stop the Clock-direktivet (antaget april 2025) sköt upp rapporteringen för Wave 2 och Wave 3 med två år.
Omnibus I (antaget 24 februari 2026) höjde tröskelvärdena permanent och minskade antalet omfattade företag med uppskattningsvis 80 procent.
Aktuell tidsplan efter dessa förändringar:
- Wave 1: Stora börsnoterade företag som redan omfattades av NFRD rapporterar enligt CSRD för räkenskapsåret 2024.
- Wave 2: Företag som omfattas av de nya trösklarna (>1 000 anställda och ≥450 MEUR omsättning) rapporterar från räkenskapsåret 2027 (publicering 2028).
- Wave 3: Börsnoterade små och medelstora företag omfattas inte längre under de nya trösklarna.
- Tredjelandsföretag: Företag utanför EU med betydande EU-verksamhet omfattas från räkenskapsåret 2028 (publicering 2029).
Den svenska implementeringen av Omnibus I pågår genom Utredningen om hållbarhetsredovisning.
Vad betyder detta för svenska företag?
För svenska företag som redan följer Årsredovisningslagen (ÅRL) är steget till CSRD kanske inte lika dramatiskt. Kraven på digitalisering är dock betydande och kräver nya arbetssätt.
Hållbarhetsrapporten ska numera integreras direkt i förvaltningsberättelsen. Den ska dessutom taggas digitalt enligt ESEF-formatet för att bli maskinläsbar och jämförbar över hela EU.
Genom att använda verktyg som ChainSec kan företag få den struktur som krävs för att hantera dessa nya krav. Det gäller särskilt den komplexa datainsamlingen från leverantörsledet.
CSRD handlar i slutändan om att flytta hållbarhet från kommunikation till att bli en kärnkomponent i företagets riskhantering. Ökad transparens är vägen framåt för att bygga långsiktigt förtroende.
Behöver ni struktur på datainsamlingen från leverantörsledet är ett system för leverantörshantering ofta första steget, eftersom samma underlag återanvänds för NIS2 och ISO 27001.
Vanliga frågor om CSRD
Vad står CSRD för?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive, på svenska direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Det är EU-direktivet som ersätter NFRD och gör hållbarhetsrapportering standardiserad, externt granskad och till en del av förvaltningsberättelsen.
Vad betyder CSRD i praktiken?
CSRD betyder att hållbarhetsdata hanteras som finansiell data. Företag som omfattas måste rapportera enligt de obligatoriska ESRS-standarderna, göra en dubbel väsentlighetsanalys, låta en oberoende revisor granska informationen och publicera den maskinläsbart i förvaltningsberättelsen.
Vad är skillnaden mellan NFRD och CSRD?
NFRD byggde på en flexibel modell där företagen själva valde ramverk och rapporten sällan granskades. CSRD gör rapporteringen standardiserad genom ESRS och lägger till krav på dubbel väsentlighet, obligatorisk extern granskning, maskinläsbart ESEF-format och placering i förvaltningsberättelsen.
Vilka företag omfattas av CSRD?
Efter Omnibus I (antaget 24 februari 2026) gäller kraven i första hand företag med fler än 1 000 anställda och minst 450 MEUR i omsättning. Förändringen minskade antalet omfattade bolag med uppskattningsvis 80 procent. Börsnoterade små och medelstora företag omfattas inte längre.
När ska man börja rapportera enligt CSRD?
Wave 1, stora börsnoterade bolag som redan omfattades av NFRD, rapporterar för räkenskapsåret 2024. Företag som omfattas av de nya trösklarna rapporterar från räkenskapsåret 2027 med publicering 2028. Tredjelandsföretag med betydande EU-verksamhet omfattas från räkenskapsåret 2028.
Påverkas mindre underleverantörer av CSRD?
Ja, indirekt. Eftersom rapporteringen omfattar hela värdekedjan måste de bolag som omfattas samla in hållbarhetsdata från sina leverantörer. Mindre underleverantörer får därför krav på sig via kundernas frågeformulär och avtal, även om de själva ligger under trösklarna.
