EU förändrar spelreglerna för hållbarhet. Det nya direktivet CSRD ersätter det gamla NFRD. Men vad betyder det för dig?
I den här artikeln förklarar vi skillnaderna. Vi går igenom de nya, hårdare kraven och vad ni måste göra för att följa dem. Det handlar om allt från standardiserad rapportering till att ha koll på hela leverantörskedjan.
Tydligare krav med CSRD
Under NFRD skulle företag redovisa risker och möjligheter. Men det fanns inga tydliga regler för hur rapporten skulle se ut. Därför såg alla rapporter olika ut. Det var svårt att jämföra företag med varandra.
CSRD ändrar på detta. Nu finns gemensamma standarder. Alla måste rapportera om både sina styrkor och svagheter. Det blir mer transparent.
De nya reglerna bygger på ESRS (European Sustainability Reporting Standards). De täcker områden som klimat, resurser, arbetsvillkor och jämställdhet.
Bredare perspektiv
NFRD gällde främst stora företag med över 500 anställda. CSRD gäller många fler, inklusive små och medelstora börsnoterade bolag.
Dessutom måste ni nu titta på hela värdekedjan. Det räcker inte att se på den egna verksamheten. Ni måste veta hur era leverantörer påverkar miljön och hur era produkter används och återvinns.
Detta kräver bättre leverantörskontroller. Ni måste samla in data systematiskt.
Ni ska också rapportera om sociala frågor. Hur är arbetsmiljön? Hur jobbar ni med mänskliga rättigheter? Ni måste visa upp konkreta resultat och planer för framtiden.
Hårdare kontroll
En stor skillnad är att CSRD kräver extern granskning. En oberoende part måste kontrollera er rapport. Det var inte ett krav tidigare.
Rapporteringen ska dessutom ske digitalt. Ni måste använda ett format som kallas ESEF. Det gör det lättare att jämföra data mellan olika företag.
Tidigare räckte det ofta med en PDF. Nu krävs maskinläsbara format för ökad transparens.
Vad betyder förändringarna för svenska företag?
För svenska företag, som redan är vana vid strängare krav genom Årsredovisningslagen (ÅRL), kan övergången till CSRD upplevas som något mindre omvälvande jämfört med andra europeiska länder.
Sverige har redan en lång tradition av hållbarhetsrapportering, vilket ger svenska företag ett försprång i förberedelserna inför de nya direktivets krav.
Men trots detta kommer CSRD innebära nya utmaningar, bland annat att anpassa sig till EU:s harmoniserade standarder, såsom ESRS, och att implementera krav på digital rapportering enligt ESEF.
Dessutom måste man intensifiera sina leverantörskontroller och säkerställa att de kan rapportera om påverkan från hela värdekedjan.
