Skillnaden mellan NFRD och CSRD är främst hur hållbarhetsinformationen ska redovisas och granskas. CSRD använder gemensamma ESRS-standarder, tydliggör dubbel väsentlighet och kräver extern granskning med begränsad säkerhet. NFRD gav större utrymme att välja rapporteringsramverk.
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive. Här jämför vi reglerna och förklarar hur Omnibus I från 2026 ändrar vilka företag som omfattas. Den fullständiga genomgången av trösklar och svensk tillämpning finns i vår CSRD-guide.
Vad betyder CSRD?
Förkortningen i sig säger inte så mycket, så här är vad direktivet innebär i praktiken. CSRD vilar på fyra bärande principer som tillsammans skiljer det från allt som gällde under NFRD:
- Standardiserat innehåll. Rapporteringen följer de obligatoriska ESRS-standarderna i stället för fritt valda ramverk.
- Dubbel väsentlighet. Ni redovisar både hur hållbarhetsfrågor påverkar bolaget ekonomiskt och hur bolaget påverkar människor och miljö.
- Extern granskning. Rapporteringen granskas med begränsad säkerhet. Det är en annan granskningsnivå än revisionen av de finansiella rapporterna.
- Maskinläsbar publicering. Rapporteringen placeras i förvaltningsberättelsen. Digital märkning ska följa de särskilda regler som antas för den och är inte automatiskt obligatorisk från första rapporten.
Det är också värt att notera vad CSRD inte är. Det är inte ett direktiv om vad ni måste prestera i hållbarhetsfrågor — det reglerar vad ni måste redovisa. Kraven på faktiskt agerande i värdekedjan kommer i stället från CSDDD, medan CSRD styr transparensen.
Snabböverblick: Från NFRD till CSRD
Innan vi går djupare i detaljerna kan det vara hjälpsamt att se de mest centrala skillnaderna i en sammanfattning:
| Funktion | NFRD (Tidigare) | CSRD efter Omnibus I (2026) |
|---|---|---|
| Omfattning | Stora företag av allmänt intresse över personalgränsen | Företag och koncerner över nya trösklar; svensk lag och övergångsregler måste kontrolleras |
| Tröskelvärden | >500 anställda (stora bolag av allmänt intresse) | >1 000 anställda och >450 MEUR omsättning |
| Standard | Valfria ramverk (GRI m.fl.) | Obligatoriska standarder (ESRS) |
| Väsentlighet | Information om utveckling, ställning och påverkan | Tydlig dubbel väsentlighetsanalys enligt ESRS |
| Granskning | Ingen enhetlig EU-plikt att granska hela innehållet | Obligatorisk granskning med begränsad säkerhet |
| Placering | Ofta separat rapport | Alltid i förvaltningsberättelsen |
| Format | Inget gemensamt krav på digital märkning | Digital märkning enligt särskilda regler när dessa blir tillämpliga |
Standardisering genom ESRS och obligatorisk granskning
En av de största bristerna med NFRD var avsaknaden av en gemensam rapporteringsstandard. Det innebar att företag själva kunde välja vilka nyckeltal de ville lyfta fram.
CSRD inför ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som en gemensam struktur. Det gör kraven på innehåll och dokumenterade bedömningar tydligare.
Företag måste nu rapportera systematiskt inom tre huvudområden:
- Miljö (E): Täcker allt från klimatförändringar till biologisk mångfald och resursanvändning.
- Socialt ansvar (S): Fokuserar på rättvisa arbetsvillkor – både internt och hos leverantörer.
- Bolagsstyrning (G): Ställer krav på transparens kring affärsetik och ledningens ansvar.
För att säkerställa att denna data faktiskt är korrekt införs också ett krav på extern granskning. Granskningen sker med begränsad säkerhet, vilket skiljer sig från revision av bokslutets finansiella information.
Den dubbla väsentligheten och ett utökat ansvar
Kärnan i CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen. Det räcker inte längre att bara se på hur klimatförändringarna påverkar företagets finansiella stabilitet.
Nu måste bolagen också redovisa sin egen påverkan på människor och miljö, så kallad "Impact Materiality". Om er verksamhet påverkar exempelvis mänskliga rättigheter eller lokala ekosystem måste detta dokumenteras.
Detta ansvar stannar inte heller vid den egna fabriksdörren. Rapporteringen behöver omfatta väsentlig information om värdekedjan. Det betyder inte samma datainsamling från alla underleverantörer.
Skilj på CSRD:s rapporteringskrav och CSDDD:s krav på tillbörlig aktsamhet. En leverantörsbedömning kan ge underlag, men omfattning och frågor ska följa era väsentliga risker och de regler som faktiskt gäller.
Tidsplan för införandet
Tidsplanen har förändrats två gånger sedan CSRD ursprungligen antogs.
Stop the Clock-direktivet (antaget april 2025) sköt upp rapporteringen för Wave 2 och Wave 3 med två år.
Omnibus I (antaget 24 februari 2026) höjde tröskelvärdena permanent och begränsade rapporteringsplikten till de nya storlekströsklarna.
Aktuell tidsplan efter dessa förändringar:
- Wave 1: Stora företag av allmänt intresse som redan omfattades av NFRD rapporterar enligt CSRD för räkenskapsåret 2024.
- Wave 2: Företag som omfattas av de nya trösklarna (>1 000 anställda och >450 MEUR omsättning) rapporterar från räkenskapsåret 2027 (publicering 2028).
- Wave 3: Börsnoterade små och medelstora företag omfattas inte längre under de nya trösklarna.
- Tredjelandsföretag: Företag utanför EU med betydande EU-verksamhet omfattas från räkenskapsåret 2028 (publicering 2029).
Sverige ska genomföra CSRD-delarna av ändringsdirektiv (EU) 2026/470 senast den 19 mars 2027. SOU 2026:27 presenterar svenska lagförslag; den är inte i sig en beslutad lag. EU-reglerna tillåter övergångsundantag för Wave 1-företag som faller under de nya trösklarna 2025 och 2026. Kontrollera vad som genomförts i svensk lag innan ni ändrar er rapportering.
Vad betyder skillnaden för svenska företag?
Börja med att avgöra om ni omfattas enligt svensk lag och relevanta övergångsregler. Om ni gör det behöver ni en dokumenterad väsentlighetsanalys, tydliga dataägare och underlag som kan granskas.
För leverantörsdata: ange vilka uppgifter som behövs, rapporteringsperiod, enhet och vilket underlag som styrker svaret. Skicka frågor till de leverantörer som är relevanta för analysen och följ upp luckor. Mindre leverantörer ska inte få samma informationskrav som ett stort rapporteringspliktigt bolag.
ChainSecs leverantörsregister kan samla leverantörer, enkäter och granskningsunderlag. Plattformen ersätter inte väsentlighetsanalysen, ESRS-rapporteringen eller revisorns granskning. För den aktuella avgränsningen, se vår CSRD-guide.
Vanliga frågor om CSRD
Vad står CSRD för?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive, på svenska direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Det är EU-direktivet som ersätter NFRD och gör hållbarhetsrapportering standardiserad, externt granskad och till en del av förvaltningsberättelsen.
Vad betyder CSRD i praktiken?
Företag som omfattas rapporterar hållbarhetsinformation enligt ESRS, gör en dubbel väsentlighetsanalys och låter rapporteringen granskas med begränsad säkerhet. Rapporten ingår i förvaltningsberättelsen. Digital märkning följer särskilda regler när dessa blir tillämpliga.
Vad är skillnaden mellan NFRD och CSRD?
NFRD gav större frihet att välja ramverk. CSRD använder ESRS, tydliggör dubbel väsentlighet och kräver extern granskning med begränsad säkerhet. Rapporteringen ingår i förvaltningsberättelsen, och digital märkning regleras separat.
Vilka företag omfattas av CSRD?
EU:s Omnibus I från februari 2026 begränsar kraven till företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. Särskilda koncern- och tredjelandsregler gäller. Svenska företag måste även kontrollera gällande nationell lag och övergångsbestämmelser tills ändringarna genomförts.
När ska man börja rapportera enligt CSRD?
Wave 1 började på EU-nivå med räkenskapsåret 2024. Övriga företag över de nya trösklarna börjar med 2027 och vissa tredjelandskoncerner med 2028. Kontrollera svensk starttidpunkt och eventuella övergångsundantag för ert räkenskapsår.
Påverkas mindre underleverantörer av CSRD?
Ja, de kan få frågor om hållbarhetsdata från rapporteringspliktiga kunder. Det innebär inte att leverantören själv blir rapporteringspliktig. Omnibus I begränsar CSRD-relaterade informationskrav på företag i värdekedjan med högst 1 000 anställda till den frivilliga standardens nivå.
