CSRD: EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering

Publicerad av Lucas Rosvall

den 15 november 2024

Den 14 december 2022 antog EU det nya direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD). Men vad innebär detta nya direktiv egentligen?

I korthet handlar det om att företag för första gången får gemensamma europeiska rapporteringsstandarder för hållbarhet, vilket gör det enklare att jämföra företags hållbarhetsarbete. Men låt oss titta närmare på vad detta innebär i praktiken.

Vad är CSRD?

CSRD inför helt nya och mer omfattande krav på hur företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete.

Den största förändringen är att alla företag nu kommer att använda samma standarder, vilket gör det möjligt att faktiskt jämföra olika företags hållbarhetsarbete.

Direktivet är en viktig del i EU:s klimat- och hållbarhetsarbete och syftar till att:

• Öka transparensen kring företagens hållbarhetsarbete.
• Skapa jämförbar information mellan företag och branscher.
• Koppla samman hållbarhet med finansiell rapportering.
• Driva investeringar mot en hållbar ekonomi.

Detta är en del av EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 och ska göra det enklare för investerare och andra intressenter att fatta välgrundade beslut.

Vilka omfattas av direktivet?

CSRD kommer på sikt att utöka antalet företag som måste rapportera om hållbarhet. Här är en översikt över vilka företag som omfattas och när kraven börjar gälla:

Som tabellen visar införs rapporteringskraven stegvis, där de största företagen går först. Från 2024 börjar CSRD gälla för de stora börsnoterade företagen, medan mindre företag får mer tid på sig att förbereda sin rapportering.

För att göra övergången smidigare finns det också flera anpassningar. Mindre företag får exempelvis använda enklare rapporteringsformat, och dotterbolag behöver inte rapportera separat om deras data redan ingår i moderbolagets rapporter.

Totalt kommer omkring 50 000 företag inom EU att omfattas av de nya kraven. Det är en kraftig ökning från dagens 11 700 under NFRD. Om vi även tittar närmare på Sverige kommer cirka 4100 företag att omfattas av CSRD.

Vad ska rapporteras?

CSRD ställer krav på att företag ska rapportera omfattande hållbarhetsinformation inom tre huvudområden: miljö, sociala frågor och styrning.

Här är en titt på de olika rapporteringskraven:

Miljöinformation

Företagen ska redovisa sin miljöpåverkan och hur de arbetar med miljöfrågor.

Detta inkluderar:

• Klimatarbete - både utsläpp och anpassningsåtgärder.
• Användning av naturresurser, särskilt vatten.
• Bidrag till cirkulär ekonomi.
• Påverkan på biologisk mångfald.
• Arbete mot föroreningar.

Särskilt viktigt är att företagen visar hur de bidrar till EU:s klimatmål för 2050 och redovisar sina totala klimatutsläpp.

Enligt den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol, som CSRD följer, delas utsläppen in i tre kategorier: direkta utsläpp från den egna verksamheten (scope 1), indirekta utsläpp från inköpt energi (scope 2), samt utsläpp från hela värdekedjan som inköp och användning av produkter (scope 3).

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen handlar om företagets påverkan på människor, både inom och utanför organisationen:

• Arbetsmiljö och arbetsvillkor.
• Mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
• Jämställdhet och icke-diskriminering.
• Hälsa och säkerhet.
• Relationer med lokalsamhällen.

Företagen behöver visa hur de säkerställer goda arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter genom hela sin verksamhet. Detta inkluderar inte bara den egna personalen utan också arbetsförhållanden hos exempelvis leverantörer.

Bolagsstyrning

Styrningsaspekten fokuserar på hur företaget leds och kontrolleras:

• Affärsetik och företagskultur
• Risk- och kontrollsystem
• Styrelsens arbete med hållbarhet
• Antikorruptionsarbete

Särskilt viktigt är transparens kring hur hållbarhetsfrågor integreras i företagets styrning och beslutsprocesser. Företagen behöver kunna visa hur styrelse och ledning arbetar med hållbarhetsfrågor, vilka kompetenser som finns, och hur hållbarhet påverkar besluten som tas.

Vill du veta mer om skillnaderna från det tidigare NFRD-direktivet? Läs vår artikel: Vad är skillnaden på NFRD och CSRD?

Kraven på hela leverantörskedjan

CSRD ställer krav på att företag ska utvärdera och rapportera om sin hela värdekedja, inte bara interna hållbarhetsaspekter.

Detta innebär att man behöver utveckla nya processer för leverantörsbedömning och uppföljning om man ännu inte gör detta.

Fokusområden för leverantörsuppföljning

• Systematisk utvärdering av miljömässiga och sociala risker i leverantörskedjan.
• Processer för leverantörsbedömning, riskidentifiering och riskhantering.
• Konkreta åtgärder för att förebygga eller minska negativ påverkan.
• Uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder.
• Resultat från leverantörsgranskningar och revisioner.

För att göra övergången smidigare finns en infasningsperiod på tre år. Under denna tid ska företag som inte lyckas få fram all information från leverantörer förklara:

• Vilka försök som gjorts att samla in information
• Varför informationen inte kunde erhållas
• Planerade åtgärder för framtida datainsamling

Kraven är också utformade för att vara proportionerliga. Det innebär att mindre leverantörer omfattas av enklare bedömningskrav och företag förväntas inte samla in mer information från sina mindre leverantörer än vad som krävs enligt de förenklade standarderna.

Vad kommer CSRD att innebära?

Den nya lagstiftningen innebär en förändring i hur företag rapporterar om sitt hållbarhetsarbete. För första gången får vi gemensamma europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, vilket kommer göra det möjligt att jämföra företags hållbarhetsprestanda på samma sätt som vi idag kan jämföra finansiell information.

Detta kommer att påverka företagens rapportering på flera viktiga sätt:

• Ökad transparens genom standardiserade rapporteringskrav
• Bättre jämförbarhet mellan företag och branscher
• Tydligare koppling mellan hållbarhet och finansiell prestanda
• Stärkt grund för hållbara investeringsbeslut

För investerare och andra intressenter innebär förändringen att de får ett betydligt bättre beslutsunderlag. Den standardiserade rapporteringen gör det enklare att bedöma och jämföra företags hållbarhetsarbete, vilket i sin tur kan driva kapital mot mer hållbara investeringar.

I ett större perspektiv bidrar CSRD till EU:s klimat- och hållbarhetsmål om klimatneutralitet till 2050. Genom att skapa transparens och tydlighet kring företagens hållbarhetsarbete stödjer direktivet omställningen mot en mer hållbar europeisk ekonomi.

Läs mer om CSRD i det officiella EU-direktivet.