CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering. Företag som omfattas redovisar information enligt ESRS om väsentlig påverkan på människor och miljö samt hållbarhetsrisker och möjligheter för företaget.
EU antog Omnibus I i februari 2026 och begränsade rapporteringsplikten. Svenska företag behöver skilja de nya EU-trösklarna från gällande svensk lag och övergångsregler. Här går vi igenom ändringsdirektivet, tidsplanen och hur leverantörsdata kan ingå i rapporteringen.
CSRD:s nya rapporteringskrav och standarder
CSRD inför helt nya och mer omfattande krav på hur företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete.
Företag som omfattas använder ESRS, vilket ger en gemensam struktur för hållbarhetsrapporteringen. Den dubbla väsentlighetsanalysen avgör vilka ämnen som behöver fördjupas.
Direktivet är en viktig del i EU:s klimat- och hållbarhetsarbete och syftar till att:
- Öka transparensen kring företagens hållbarhetsarbete.
- Skapa jämförbar information mellan företag och branscher.
- Koppla samman hållbarhet med finansiell rapportering.
- Driva investeringar mot en hållbar ekonomi.
Detta är en del av EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 och ska göra det enklare för investerare och andra intressenter att fatta välgrundade beslut.
Vilka omfattas av CSRD efter Omnibus I?
Ändringsdirektiv (EU) 2026/470, antaget den 24 februari 2026, begränsar EU:s rapporteringskrav till företag som överstiger båda dessa trösklar:
- fler än 1 000 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret
- mer än 450 miljoner euro i nettoomsättning.
För moderföretag bedöms trösklarna på koncernnivå. Särskilda regler gäller bland annat tredjelandsföretag och undantag från egen rapportering för dotterföretag.
EU-beslut och svensk lag är olika steg
De nya EU-trösklarna betyder inte att ni automatiskt kan sluta rapportera enligt gällande svensk lag. Sverige ska genomföra CSRD-delarna av ändringsdirektivet senast den 19 mars 2027. SOU 2026:27 innehåller förslag till svenska ändringar; en utredning är inte i sig en beslutad lag.
Kontrollera därför gällande årsredovisningslag, koncernförhållanden, räkenskapsår och övergångsbestämmelser tillsammans med den som ansvarar för er redovisning.
Tidsplan efter Stop the Clock och Omnibus I
| Kategori enligt EU-reglerna | Tidsplan |
|---|---|
| Wave 1: stora företag av allmänt intresse som tidigare omfattades av NFRD | Första CSRD-året var 2024; exakt svensk start beror bland annat på räkenskapsårets början |
| Övriga företag och koncerner som överstiger de nya trösklarna | Räkenskapsår 2027, normalt rapportering 2028 |
| Börsnoterade små och medelstora företag | Den särskilda rapporteringskategorin tas bort genom Omnibus I |
| Vissa tredjelandskoncerner med över 450 M€ i EU-omsättning och EU-dotterföretag eller filial över 200 M€ | Räkenskapsår 2028, normalt rapportering 2029 |
Omnibus I tillåter medlemsstaterna att undanta Wave 1-företag som faller under de nya trösklarna för räkenskapsåren 2025 och 2026. Det är ett nationellt genomförandeval, inte en automatisk befrielse för alla sådana företag. Tidsplan och undantag framgår av ändringsdirektivet.
Vad ska rapporteras?
CSRD kräver rapportering enligt ESRS om miljö, sociala frågor och styrning. Utgå från dubbel väsentlighet: både verksamhetens påverkan på människor och miljö och hållbarhetsfrågornas ekonomiska påverkan på företaget. Alla ämnen och datapunkter är inte automatiskt obligatoriska för varje företag.
Här är kraven inom respektive område:
Miljöinformation
Företagen ska redovisa sin miljöpåverkan och hur de arbetar med miljöfrågor.
Detta inkluderar:
- Klimatarbete - både utsläpp och anpassningsåtgärder.
- Användning av naturresurser, särskilt vatten.
- Bidrag till cirkulär ekonomi.
- Påverkan på biologisk mångfald.
- Arbete mot föroreningar.
När klimat är väsentligt behöver rapporteringen ge underlag om bland annat utsläpp, mål och relevanta omställningsplaner enligt tillämpliga ESRS-krav.
Enligt den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol, som CSRD följer, delas utsläppen in i tre kategorier:
- Scope 1: direkta utsläpp från den egna verksamheten
- Scope 2: indirekta utsläpp från inköpt energi
- Scope 3: utsläpp från hela värdekedjan, exempelvis inköp och användning av produkter
Social hållbarhet
Den sociala dimensionen handlar om företagets påverkan på människor, både inom och utanför organisationen:
- Arbetsmiljö och arbetsvillkor.
- Mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
- Jämställdhet och icke-diskriminering.
- Hälsa och säkerhet.
- Relationer med lokalsamhällen.
Om arbetsvillkor eller mänskliga rättigheter är väsentliga ska rapporteringen beskriva relevant påverkan, risker, policyer och åtgärder. Informationen kan avse både den egna personalen och arbetstagare i värdekedjan.
Bolagsstyrning
Styrningsaspekten fokuserar på hur företaget leds och kontrolleras:
- Affärsetik och företagskultur
- Risk- och kontrollsystem
- Styrelsens arbete med hållbarhet
- Antikorruptionsarbete
Företagen behöver visa hur hållbarhet påverkar deras beslut. Beskriv hur styrelsen och ledningen arbetar med frågorna och vilken kunskap de har. Det ska vara tydligt hur hållbarhet ingår i styrningen av företaget.
Vill du veta mer om skillnaderna från det tidigare NFRD-direktivet? Läs vår artikel: Vad är skillnaden på NFRD och CSRD?
Vilken information behövs från värdekedjan?
Rapporteringen kan behöva innehålla väsentlig information från både uppströms och nedströms värdekedja. Det innebär inte att varje leverantör ska genomgå samma granskning eller att alla datapunkter måste samlas in från varje företag.
Detta innebär att man behöver utveckla nya processer för leverantörsbedömning och uppföljning om man ännu inte gör detta.
Fokusområden för leverantörsuppföljning
- Systematisk utvärdering av miljömässiga och sociala risker i leverantörskedjan.
- Processer för leverantörsbedömning, riskidentifiering och riskhantering.
- Information om relevanta policyer, åtgärder och mål för väsentlig påverkan.
- Uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder.
- Resultat från leverantörsgranskningar och revisioner.
För att göra övergången smidigare finns en infasningsperiod på tre år. Under denna tid ska företag som inte lyckas få fram all information från leverantörer förklara:
- Vilka försök som gjorts att samla in information
- Varför informationen inte kunde erhållas
- Planerade åtgärder för framtida datainsamling
Omnibus I inför ett skydd mot alltför omfattande informationskrav på företag i värdekedjan med högst 1 000 anställda. Dessa företag ska kunna avböja CSRD-relaterade informationskrav som går utöver den frivilliga standardens nivå. Följ genomförandet och den tillämpliga standarden i ändringsdirektivet.
Vad kommer CSRD att innebära?
Den nya lagstiftningen innebär en förändring i hur företag rapporterar om sitt hållbarhetsarbete. För första gången får vi gemensamma europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, vilket kommer att göra det möjligt att jämföra företags hållbarhetsprestanda på samma sätt som vi idag kan jämföra finansiell information.
Detta kommer att påverka företagens rapportering på flera viktiga sätt:
- Ökad transparens genom standardiserade rapporteringskrav
- Bättre jämförbarhet mellan företag och branscher
- Tydligare koppling mellan hållbarhet och finansiell prestanda
- Stärkt grund för hållbara investeringsbeslut
För investerare och andra intressenter innebär förändringen att de får ett betydligt bättre beslutsunderlag. Den standardiserade rapporteringen gör det enklare att bedöma och jämföra företags hållbarhetsarbete, vilket i sin tur kan driva kapital mot mer hållbara investeringar.
I ett större perspektiv bidrar CSRD till EU:s klimat- och hållbarhetsmål om klimatneutralitet till 2050. Genom att skapa transparens och tydlighet kring företagens hållbarhetsarbete stödjer direktivet omställningen mot en mer hållbar europeisk ekonomi.
Vanliga frågor om CSRD
Omfattas mitt företag av CSRD?
EU:s Omnibus I begränsar CSRD till företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning, med särskilda koncern- och tredjelandsregler. Sverige ska genomföra CSRD-ändringarna senast den 19 mars 2027. Bedöm er aktuella skyldighet mot svensk lag och övergångsregler, inte enbart de nya EU-trösklarna.
Vad är skillnaden mellan CSRD och NFRD?
CSRD ersätter NFRD med gemensamma ESRS-standarder, tydligare dubbel väsentlighet och obligatorisk extern granskning med begränsad säkerhet. Rapporteringen placeras i förvaltningsberättelsen. Digital märkning blir obligatorisk enligt de särskilda regler som antas för den; den är inte automatiskt ett krav från första rapporten.
Hur samlar jag in hållbarhetsdata från mina leverantörer?
Utgå från den dubbla väsentlighetsanalysen och identifiera vilken leverantörsdata som behövs. Använd tydliga frågor med angiven period, enhet och dokumentationskrav. Prioritera väsentliga beroenden och respektera begränsningarna för informationskrav mot mindre företag. ChainSec kan samla leverantörsunderlag men producerar inte en komplett ESRS-rapport.
Vad händer om vi inte följer CSRD?
Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner från tillsynsmyndigheter, inklusive böter. Dessutom kan det påverka företagets tillgång till finansiering eftersom investerare och banker alltmer kräver CSRD-data för sina beslut. Ofullständig eller felaktig rapportering kan också skada företagets anseende hos kunder och partners.
När måste vi börja rapportera enligt CSRD?
Wave 1 började på EU-nivå med räkenskapsåret 2024. Övriga företag som omfattas av de nya trösklarna börjar med räkenskapsåret 2027, medan särskilda regler för tredjelandskoncerner börjar med 2028. För svenska företag måste även nationella startdatum, räkenskapsår och övergångsundantag kontrolleras.
