CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering som kräver att företag rapporterar om miljöpåverkan, sociala frågor och bolagsstyrning. Direktivet antogs den 14 december 2022 och började tillämpas stegvis från räkenskapsåret 2024.
I februari 2026 antog EU Omnibus I, som höjde tröskelvärdena kraftigt och sköt fram tidsplanen. Efter Omnibus I omfattas cirka 10 000–15 000 företag i EU — en minskning med ca 80 procent jämfört med den ursprungliga planen på 50 000 företag. För svenska bolag innebär det att de flesta som tidigare räknat med att omfattas nu faller utanför scope.
Den här artikeln beskriver vad CSRD kräver, vilka företag som faktiskt omfattas efter Omnibus I och vad som händer härnäst.
CSRD:s nya rapporteringskrav och standarder
CSRD inför helt nya och mer omfattande krav på hur företag ska rapportera om sitt hållbarhetsarbete.
Den största förändringen är att alla företag nu kommer att använda samma standarder, vilket gör det möjligt att faktiskt jämföra olika företags hållbarhetsarbete.
Direktivet är en viktig del i EU:s klimat- och hållbarhetsarbete och syftar till att:
- Öka transparensen kring företagens hållbarhetsarbete.
- Skapa jämförbar information mellan företag och branscher.
- Koppla samman hållbarhet med finansiell rapportering.
- Driva investeringar mot en hållbar ekonomi.
Detta är en del av EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 och ska göra det enklare för investerare och andra intressenter att fatta välgrundade beslut.
Vilka omfattas av direktivet?
Tröskelvärdena ändrades kraftigt genom Omnibus I (antagen 24 februari 2026). Detta sänkte antalet omfattade företag i EU från ursprungligen ca 50 000 till uppskattningsvis 10 000–15 000.
Nya tröskelvärden efter Omnibus I
För att omfattas av CSRD måste företaget uppfylla samtliga av följande:
- Mer än 1 000 anställda (höjt från 250)
- Nettoomsättning på minst 450 miljoner euro (höjt från 40)
Detta innebär att de allra flesta små och medelstora företag, samt en stor del av tidigare omfattade stora företag, faller utanför scope.
Tidsplan efter Omnibus I och Stop the Clock
| Typ av företag | Första rapporteringsår |
|---|---|
| Wave 1: Stora börsnoterade företag (>500 anställda) som redan rapporterade enligt NFRD | Räkenskapsår 2024 (rapport 2025) |
| Övriga företag som omfattas av nya trösklarna (>1000 anställda och ≥450 MEUR) | Räkenskapsår 2027 (rapport 2028) |
| Tredjelandsföretag med betydande EU-verksamhet | Räkenskapsår 2027 (rapport 2028) |
| Börsnoterade små och medelstora företag | Omfattas inte av nya trösklarna |
Stop the Clock-direktivet (antaget april 2025) sköt upp Wave 2 och Wave 3 med två år. Omnibus I (antaget 24 februari 2026) höjde tröskelvärdena permanent. Notera att den svenska implementeringen av Omnibus I är på gång — ett delbetänkande väntas senast 17 april 2026.
Konsekvenser för svenska företag
Tidigare uppskattningar pekade på cirka 4 100 svenska företag som skulle omfattas av CSRD. Efter Omnibus I är den siffran avsevärt lägre, men exakt antal är inte fastställt än. Företag som tidigare planerade för CSRD-rapportering bör nu utvärdera om de fortfarande omfattas av de nya trösklarna.
Vad ska rapporteras?
CSRD ställer krav på att företag ska rapportera omfattande hållbarhetsinformation inom tre huvudområden: miljö, sociala frågor och styrning.
Här är kraven inom respektive område:
Miljöinformation
Företagen ska redovisa sin miljöpåverkan och hur de arbetar med miljöfrågor.
Detta inkluderar:
- Klimatarbete - både utsläpp och anpassningsåtgärder.
- Användning av naturresurser, särskilt vatten.
- Bidrag till cirkulär ekonomi.
- Påverkan på biologisk mångfald.
- Arbete mot föroreningar.
Särskilt viktigt är att företagen visar hur de bidrar till EU:s klimatmål för 2050 och redovisar sina totala klimatutsläpp.
Enligt den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol, som CSRD följer, delas utsläppen in i tre kategorier:
- Scope 1: direkta utsläpp från den egna verksamheten
- Scope 2: indirekta utsläpp från inköpt energi
- Scope 3: utsläpp från hela värdekedjan, exempelvis inköp och användning av produkter
Social hållbarhet
Den sociala dimensionen handlar om företagets påverkan på människor, både inom och utanför organisationen:
- Arbetsmiljö och arbetsvillkor.
- Mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
- Jämställdhet och icke-diskriminering.
- Hälsa och säkerhet.
- Relationer med lokalsamhällen.
Företagen behöver visa hur de säkerställer goda arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter genom hela sin verksamhet. Detta inkluderar inte bara den egna personalen utan också arbetsförhållanden hos exempelvis leverantörer.
Bolagsstyrning
Styrningsaspekten fokuserar på hur företaget leds och kontrolleras:
- Affärsetik och företagskultur
- Risk- och kontrollsystem
- Styrelsens arbete med hållbarhet
- Antikorruptionsarbete
Särskilt viktigt är transparens kring hur hållbarhetsfrågor integreras i företagets styrning och beslutsprocesser. Företagen behöver kunna visa hur styrelse och ledning arbetar med hållbarhetsfrågor, vilka kompetenser som finns, och hur hållbarhet påverkar besluten som tas.
Vill du veta mer om skillnaderna från det tidigare NFRD-direktivet? Läs vår artikel: Vad är skillnaden på NFRD och CSRD?
Kraven på hela leverantörskedjan
CSRD ställer krav på att företag ska utvärdera och rapportera om sin hela värdekedja, inte bara interna hållbarhetsaspekter.
Detta innebär att man behöver utveckla nya processer för leverantörsbedömning och uppföljning om man ännu inte gör detta.
Fokusområden för leverantörsuppföljning
- Systematisk utvärdering av miljömässiga och sociala risker i leverantörskedjan.
- Processer för leverantörsbedömning, riskidentifiering och riskhantering.
- Konkreta åtgärder för att förebygga eller minska negativ påverkan.
- Uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder.
- Resultat från leverantörsgranskningar och revisioner.
För att göra övergången smidigare finns en infasningsperiod på tre år. Under denna tid ska företag som inte lyckas få fram all information från leverantörer förklara:
- Vilka försök som gjorts att samla in information
- Varför informationen inte kunde erhållas
- Planerade åtgärder för framtida datainsamling
Kraven är också utformade för att vara proportionerliga. Det innebär att mindre leverantörer omfattas av enklare bedömningskrav och företag förväntas inte samla in mer information från sina mindre leverantörer än vad som krävs enligt de förenklade standarderna.
Vad kommer CSRD att innebära?
Den nya lagstiftningen innebär en förändring i hur företag rapporterar om sitt hållbarhetsarbete. För första gången får vi gemensamma europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, vilket kommer att göra det möjligt att jämföra företags hållbarhetsprestanda på samma sätt som vi idag kan jämföra finansiell information.
Detta kommer att påverka företagens rapportering på flera viktiga sätt:
- Ökad transparens genom standardiserade rapporteringskrav
- Bättre jämförbarhet mellan företag och branscher
- Tydligare koppling mellan hållbarhet och finansiell prestanda
- Stärkt grund för hållbara investeringsbeslut
För investerare och andra intressenter innebär förändringen att de får ett betydligt bättre beslutsunderlag. Den standardiserade rapporteringen gör det enklare att bedöma och jämföra företags hållbarhetsarbete, vilket i sin tur kan driva kapital mot mer hållbara investeringar.
I ett större perspektiv bidrar CSRD till EU:s klimat- och hållbarhetsmål om klimatneutralitet till 2050. Genom att skapa transparens och tydlighet kring företagens hållbarhetsarbete stödjer direktivet omställningen mot en mer hållbar europeisk ekonomi.
Vanliga frågor om CSRD
Omfattas mitt företag av CSRD?
Efter Omnibus I (antagen 24 februari 2026) gäller CSRD företag som har mer än 1 000 anställda och en nettoomsättning på minst 450 miljoner euro. Det är en kraftig höjning från de ursprungliga tröskelvärdena (250 anställda / 40 MEUR). Tidigare uppskattningar om ca 50 000 omfattade EU-bolag har därmed sänkts till 10 000–15 000. Om ert bolag redan rapporterade under Wave 1 (NFRD-bolag) gäller fortsatt rapportering — kontrollera tabellen ovan för exakta tidsplaner.
Vad är skillnaden mellan CSRD och NFRD?
CSRD ersätter NFRD (Non-Financial Reporting Directive) och är mer omfattande. Direktivet ställer krav på digital rapportering (ESEF/iXBRL), bredare hållbarhetsområden, principen om dubbel väsentlighet, extern granskning samt rapportering av hela leverantörskedjan. Efter Omnibus I är dock antalet omfattade företag betydligt lägre än det ursprungliga estimatet på ca 50 000 — i praktiken 10 000–15 000 i EU.
Hur samlar jag in hållbarhetsdata från mina leverantörer?
Börja med att identifiera dina mest kritiska leverantörer. Skicka ut strukturerade bedömningar som täcker miljö, sociala frågor och styrning. CSRD ger en infasningsperiod på tre år där du kan förklara svårigheter att få data. Ett digitalt system som ChainSec automatiserar datainsamlingen och ger leverantörer en enkel portal för att rapportera sin hållbarhetsdata.
Vad händer om vi inte följer CSRD?
Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner från tillsynsmyndigheter, inklusive böter. Dessutom kan det påverka företagets tillgång till finansiering eftersom investerare och banker alltmer kräver CSRD-data för sina beslut. Ofullständig eller felaktig rapportering kan också skada företagets anseende hos kunder och partners.
När måste vi börja rapportera enligt CSRD?
Det beror på företagets storlek och typ. Wave 1 (stora NFRD-bolag) rapporterade redan för räkenskapsåret 2024. Efter Omnibus I och Stop the Clock börjar nya omfattade bolag (>1 000 anställda och ≥450 MEUR omsättning) rapportera för räkenskapsåret 2027 (publiceras 2028). Tredjelandsföretag med betydande EU-verksamhet följer samma tidplan. Se tabellen ovan för detaljer om vilken kategori ert företag tillhör.
Läs mer om CSRD i det officiella EU-direktivet.
