Grunderna till sårbarhetsskanning: Upptäck och åtgärda sårbarheter
Att hålla din data och system säkra är idag viktigare än någonsin. Cyberhoten ökar ständigt, och för många företag är IT-säkerhet en fråga om både skydd och efterlevnad av regler som PCI-DSS och NIS2. Att bara ha brandväggar och lösenord räcker inte. Man behöver gå ett steg längre.
Sårbarhetsskanning är ett effektivt verktyg för att upptäcka och åtgärda säkerhetsrisker innan de hinner utnyttjas.
I den här artikeln går vi igenom vad sårbarhetsskanning är, hur det fungerar och varför det är en viktig del av inom säkerhetsarbetet.
Vad är sårbarhetsskanning?
Sårbarhetsskanning är ett verktyg för att upptäcka och åtgärda säkerhetsrisker. Det handlar om en systematisk process där man aktivt letar efter svagheter. Genom att identifiera sårbarheter i tid kan du agera förebyggande och därmed minska risken för kostsamma och skadliga cyberincidenter.
Varför är sårbarhetsskanning så viktigt? Dels upptäcks nya säkerhetsbrister varje dag, så kallade kända sårbarheter, där angripare snabbt kan utnyttja luckor i programvara och system.
Dessutom kan skanning identifiera "zero-day"-sårbarheter, alltså säkerhetsbrister som är okända eller inte åtgärdade ännu. Att snabbt hitta och åtgärda både kända och okända sårbarheter ger dig en bättre säkerhetsgrund.
Det finns flera typer av sårbarhetsskanning beroende på vilket område som skannas:
- Nätverksskanning: Söker efter säkerhetsluckor i nätverkets infrastruktur, som öppna portar, oskyddade tjänster och felkonfigurationer i brandväggar.
- Webbapplikationsskanning: Inriktad på webbapplikationer och letar efter vanliga svagheter som SQL-injektion och Cross-Site Scripting (XSS).
- Databasskanning: Skannar databaser för sårbarheter som kan leda till att känslig information exponeras eller manipuleras.
- Cloud-skanning: Fokuserar på säkerhetsproblem i molnmiljöer, som felaktiga konfigurationer eller brister i åtkomstkontroller.
- Kodskanning: Kontrollerar koden direkt för att hitta sårbarheter innan de deployas. Verktyg som linters, statisk kodanalys och SAST (Static Application Security Testing) letar efter potentiella säkerhetsproblem i källkoden, som osäkra datatyper m.m.
Att regelbundet skanna dessa områden hjälper dig att förebygga attacker. Sårbarhetsskanning är därmed ett viktigt verktyg för att skydda både interna och externa system från cyberhot och för att uppfylla krav på efterlevnad.
Så fungerar sårbarhetsskanning
Sårbarhetsskanning är en process som automatiserar och systematiserar arbetet med att hitta säkerhetsbrister. Skanningen är ett verktyg som många integrerar direkt i sina arbetsflöden för att hålla systemen säkra mot nya och kända hot.
För att komma igång med sårbarhetsskanning börjar man ofta med att identifiera vilka områden som ska granskas – det kan vara nätverk, applikationer eller specifika servrar. Genom att fokusera på kritiska system och känsliga dataområden kan säkerhetsresurserna användas effektivt.
Många skanningar kan också automatiseras och schemaläggas, vilket gör det möjligt att kontinuerligt övervaka miljön utan att manuellt starta processen varje gång.
Under själva skanningen används vanligtvis verktyg som Nmap och OpenVAS för att analysera systemets konfigurationer och potentiella sårbarheter. Dessa verktyg jämför system med databaser över kända sårbarheter.
Många integrerar även dessa verktyg direkt i sina DevOps-pipelines, vilket innebär att varje ny kodändring granskas för säkerhetsrisker automatiskt innan den når produktion.
Efter att skanningen är genomförd sammanställer verktyget resultaten där varje sårbarhet klassificeras efter allvarlighetsgrad. Kritiska sårbarheter, som kan leda till intrång eller läckage av känslig information, ska därefter prioriteras för snabb åtgärd.
Varför är sårbarhetsskanning viktigt för efterlevnad?
Många använder sårbarhetsskanning för att uppfylla säkerhetskrav från olika regelverk och standarder.
Här är några exempel på sådana krav:
- PCI-DSS: Företag som hanterar betalningskortdata måste skanna sina miljöer minst kvartalsvis. Detta inkluderar både interna och externa skanningar, som ska utföras av certifierade leverantörer.
- NIS2-direktivet: Företag inom samhällskritisk infrastruktur måste enligt NIS2 hålla en hög cybersäkerhetsnivå, där sårbarhetsskanning spelar en viktig roll.
- DORA: Banker och finansiella institutioner i EU måste följa DORA, som betonar robust cybersäkerhet där sårbarhetsskanning är en nyckelkomponent.
- ISO 27001: Denna internationella standard för informationssäkerhet rekommenderar sårbarhetsskanning som en metod för att identifiera och hantera risker.
Att följa dessa regler och standarder är viktigt för att undvika böter och andra påföljder, samtidigt som det hjälper företaget att skydda sitt rykte och minska risken för dataincidenter.
Automatisera så mycket som möjligt
För att underlätta ert säkerhetsarbete och få ut det mesta av sårbarhetsskanning, försök att automatisera så mycket som möjligt. Genom att integrera skanningarna i era DevOps-pipelines kan ni få omedelbara varningar om nya sårbarheter så snart de upptäcks. Detta gör att ni kan agera direkt, utan att behöva vänta på nästa schemalagda skanning.
Verktyg som GitHub Actions och Jenkins är populära för att automatisera skanning i utvecklingsflöden, medan cron jobs kan användas för att schemalägga skanningar av specifika system eller applikationer. Automatisering är särskilt värdefull för företag som ofta släpper ny kod eller hanterar komplexa IT-miljöer.
Med automatiserad skanning håller ni säkerheten i takt med verksamhetens utveckling, vilket gör att ni snabbt kan reagera på nya säkerhetshot och bibehålla en hög säkerhetsnivå kontinuerligt.
Om du inte redan använder sårbarhetsskanning är det en bra idé att börja. Det är ett effektivt verktyg när det kommer till IT-säkerhet.