För organisationer som arbetar med informationssäkerhet och regelefterlevnad är gap-analysen ett av de mest effektiva verktygen för systematisk förbättring. Metoden hjälper dig att identifiera det exakta avståndet mellan var din verksamhets säkerhetsnivå befinner sig idag och var den behöver vara - oavsett om målet är ISO 27001-certifiering, NIS2-efterlevnad eller andra säkerhetskrav.
Vad många inte inser är att gap-analyser är betydligt mer mångsidiga än de först verkar. Det finns flera olika angreppssätt beroende på organisationens mognad, bransch och specifika behov.
I denna artikel går vi igenom hur du praktiskt kan använda gap-analyser för att stärka din verksamhets cybersäkerhet och uppnå regelefterlevnad.
Vad är en gap-analys?
En gap-analys är i grunden en metod för att jämföra nuläget med ett önskat målläge. Namnet kommer från engelskans "gap" (lucka eller glapp) och syftar på avståndet mellan dessa två tillstånd. Det som gör gap-analysen till ett särskilt kraftfullt verktyg är dess flexibilitet och mångsidighet.
Analysen kan bland annat genomföras på olika nivåer i organisationen. På strategisk nivå fokuserar den på organisationens övergripande mål och riktning, där den analyserar långsiktiga behov och utvecklingsområden. Ett exempel kan vara analys av företagets övergripande cybersäkerhetsstrategi.
På operativ nivå inriktar sig analysen istället på det dagliga arbetet i team eller avdelningar, där den identifierar konkreta, praktiska förbättringsområden som exempelvis IT-avdelningens rutiner för incidenthantering.
Det finns även flera etablerade metoder som kan användas för gap-analys. Den traditionella metoden innebär en direkt jämförelse mellan nuläge och målläge med fokus på avvikelser och åtgärder.
En SWOT-analys kan däremot också fungera som ett gap-analysverktyg genom att analysera styrkor och svagheter i nuläget samt identifiera möjligheter som representerar målläget, medan hot hjälper till att prioritera åtgärder.
Inom informationssäkerhet är även mognadsmodeller vanliga, där olika mognadsnivåer definieras för processer eller förmågor, vilket hjälper till att visualisera progressionen mot målläget.
Praktisk tillämpning inom informationssäkerhet
När det gäller informationssäkerhet är det ofta klokt att basera sin gap-analys på etablerade ramverk och standarder. Ramverk som ISO/IEC 27002, NIST Cybersecurity Framework, eller CIS Controls ger dig en tydlig referenspunkt att jämföra mot.
Dessa standarder innehåller strukturerade kontroller och mognadsnivåer som gör det betydligt enklare att både identifiera förbättringsområden och sätta relevanta, mätbara mål för verksamheten.
Skillnaden mellan gap-analys och riskanalys
Vissa blandar ihop gap-analys med riskbedömning, men de fyller olika men kompletterande funktioner i säkerhetsarbetet. En riskanalys handlar om att identifiera potentiella hot och sårbarheter, där fokus ligger på att bedöma sannolikhet och konsekvens för olika riskscenarier. Resultatet blir en prioriterad lista över risker som behöver hanteras.
Gap-analysen har ett annat syfte. Här handlar det istället om att systematiskt kartlägga organisationens nuvarande säkerhetsnivå mot en önskad nivå eller etablerad standard - exempelvis ISO 27001 eller NIST CSF.
Genom att identifiera detta avstånd får verksamheten en konkret bild av vilka kontroller och processer som saknas eller behöver förbättras. Detta blir sedan grunden för en strukturerad handlingsplan som beskriver stegen mot önskad säkerhetsmognad.
Praktiskt exempel - Styrning av informationssäkerhet
För att illustrera hur en gap-analys kan se ut i praktiken, låt oss titta på området styrning av informationssäkerhet (Information Security Governance).
Nuläge: Många organisationer har idag en bristfällig struktur där säkerhetsarbetet bedrivs reaktivt, utan tydlig koppling till verksamhetens strategiska mål. Roller och ansvar är ofta otydligt definierade, dokumentation är fragmenterad, och systematisk uppföljning saknas.
Målläge: ISO 27002:s ramverk ger oss här en tydlig bild av vart vi behöver nå - ett strukturerat ledningssystem för informationssäkerhet (ISMS) som är fullständigt integrerat med verksamhetens strategiska mål och beslutsprocesser.
Åtgärder för att överbrygga gapet: För att ta sig från nuläge till målläge krävs ett systematiskt arbete med att etablera en ledningsförankrad säkerhetsstrategi, implementera ett ledningssystem enligt ISO 27001/27002, definiera tydliga roller och ansvar samt införa regelbundna uppföljningsrutiner med nyckeltal (KPI:er).
Att basera gap-analysen på ett etablerat ramverk säkerställer att inga kritiska aspekter förbises och underlättar samtidigt kommunikationen med både ledning och externa intressenter.
Tänk även på att gap-analysen alltid bör ses som ett återkommande verktyg i det kontinuerliga förbättringsarbetet - en del av Plan-Do-Check-Act-cykeln - där organisationen regelbundet utvärderar sin utveckling och anpassar åtgärder efter förändrade förutsättningar och nya hot.
Så lyckas du med din gap-analys
En lyckad gap-analys kräver ett tvärfunktionellt team. Involvera representanter från olika delar av företaget, såsom ledningen, IT och HR m.m. för att få en heltäckande bild över hela verksamheten.
När det gäller omfattningen är det också klokt att börja i mindre skala. Många gör misstaget att vilja analysera allt på en gång, vilket ofta leder till ett överväldigande arbete som riskerar att tappa fokus om man gör det för första gången.
Välj istället ut ett avgränsat område som är särskilt affärskritiskt för verksamheten. Det kan exempelvis vara:
- Styrning och ledning av informationssäkerhet (ISMS)
- Behörighetshantering och åtkomstkontroll
- Kontinuitetshantering och backup-rutiner
- Leverantörsstyrning och tredjepartsrisker
- Efterlevnad av specifika regelverk (GDPR, NIS2, etc.)
När du har genomfört din första gap-analys och implementerat förbättringar inom det valda området, kan du successivt utöka omfattningen. Detta iterativa arbetssätt ger dig snabbare feedback och skapar motivation framöver.
En vanlig fälla är också att se gap-analysen som en engångsaktivitet. I verkligheten behöver den vara en integrerad del av verksamhetens kontinuerliga förbättringsarbete. Sätt upp en regelbunden cykel för när olika områden ska analyseras, förslagsvis årligen eller halvårsvis.
Se också till att dokumentera både analyserna och resultaten av genomförda åtgärder. Detta ger värdefull input till nästa iterations analys och hjälper er att visa på förbättringar över tid.
Ett praktiskt tips är att redan från början etablera en enkel men strukturerad process för hur analyserna ska genomföras.
Bestäm också vem som är ansvarig, vilka som ska delta, hur resultaten ska dokumenteras och hur uppföljning ska ske. Ha en tydlig koppling till verksamhetens övriga processer för riskhantering och förbättringsarbete.
Vanliga frågor om gap-analys
Hur ofta bör man genomföra en gap-analys?
Det beror på verksamhetens mognad och bransch, men generellt rekommenderas en årlig eller halvårlig genomgång. För organisationer i snabb förändring eller högriskbranscher kan det vara lämpligt med kvartalsvis uppföljning av kritiska områden.
Vid större förändringar som nya regelverk (exempelvis NIS2) eller efter säkerhetsincidenter bör en extraordinär gap-analys genomföras.
Vad är skillnaden mellan gap-analys och mognadsanalys?
En mognadsanalys är egentligen en typ av gap-analys där målläget definieras genom mognadsnivåer (exempelvis nivå 1-5). Gap-analys är ett bredare begrepp som kan använda olika typer av mållägen - det kan vara en standard, ett ramverk, konkurrenter eller just mognadsnivåer.
Vilka roller behöver involveras i en gap-analys?
För en heltäckande gap-analys inom informationssäkerhet behöver du typiskt involvera CISO eller säkerhetsansvarig, IT-chef, representanter från affärsverksamheten, HR (för medarbetarrelaterade aspekter), juridik/DPO (för regelefterlevnad) samt ledningsrepresentation för förankring. Omfattningen avgör vilka roller som är mest kritiska.
Kan man använda gap-analys för GDPR-efterlevnad?
Absolut. Gap-analys är ett utmärkt verktyg för att kartlägga organisationens GDPR-efterlevnad. Genom att använda kraven i GDPR som målläge kan du systematiskt identifiera vilka processer, rutiner och tekniska åtgärder som saknas eller behöver förbättras för full compliance.
