Överallt lurar det risker. Det är cyberhot och leverantörsavbrott till regelefterlevnad och operativa störningar. Men hur får man grepp om dem, och hur prioriterar man rätt?
Riskmatrisen har blivit ett värdefullt verktyg för att systematiskt kartlägga och hantera risker. Den används av organisationer som arbetar med ISO 27001, följer NIS2-direktivet, eller helt enkelt vill få en tydligare bild av sin riskexponering.
I denna artikel går vi igenom hur riskmatrisen fungerar, hur du använder den i praktiken, och vad du bör tänka på när det gäller verktygets begränsningar.
Vad är en riskmatris?
En riskmatris är ett visuellt verktyg som förenklar organisationers riskarbete genom att kartlägga och prioritera risker. Den kan liknas vid en karta som visar alla identifierade hot och utmaningar verksamheten står inför.
Genom att visualisera risker i ett tvådimensionellt diagram får du snabbt en tydlig bild av vilka risker som kräver omedelbar uppmärksamhet och vilka som kan hanteras inom ordinarie rutiner.
Riskmatrisen hjälper er att:
- Få en omedelbar överblick över era riskområden
- Prioritera vilka risker som behöver hanteras först
- Fördela resurser där de gör mest nytta
- Kommunicera risker tydligt inom organisationen
- Skapa en gemensam förståelse för era utmaningar
Det som gör riskmatrisen särskilt användbar är att den översätter komplexa riskbedömningar till ett format som alla i organisationen kan förstå - från styrelse till operativ personal.
Metoden används brett inom både offentlig och privat sektor som ett centralt verktyg för systematisk riskhantering, inte minst när organisationer arbetar med informationssäkerhet och följer standarder som ISO 27001.
Hur fungerar en riskmatris?
En riskmatris presenteras vanligtvis som ett tvådimensionellt rutnät där:
- Y-axeln representerar konsekvenserna (från låg till hög påverkan)
- X-axeln representerar sannolikheten (från osannolikt till mycket troligt)
Notera att det går att byta plats på axlarna beroende på organisationens preferenser.
För att bedöma var en specifik risk ska placeras i matrisen ställer du två grundläggande frågor:
- "Hur troligt är det att detta händer?" (sannolikhet)
- "Hur allvarlig blir påverkan om det händer?" (konsekvens)
Baserat på svaren placeras risken i matrisen, och färgkodningen visar omedelbart om risken är acceptabel eller kräver åtgärder.
De vanligaste formaten är 3x3 och 5x5-matriser, där valet mellan dem beror på hur detaljerad riskbedömning organisationen behöver.
3x3-matris
Den enklare versionen består av ett 3x3-rutnät med tre risknivåer markerade med färgkodning:
- Grönt: Låg risk (kan ofta hanteras inom ordinarie rutiner)
- Gult: Medelhög risk (kräver uppmärksamhet och åtgärdsplan)
- Rött: Hög risk (kräver omedelbar handling och särskild uppföljning)
Denna version är särskilt användbar för mindre organisationer eller när man vill få en snabb överblick utan att göra bedömningen för komplex.
Bilden visar en 5x5 riskmatris där x-axeln representerar sannolikhet och y-axeln representerar påverkan (konsekvens).
5x5-matris (utökad version)
Den utökade 5x5-matrisen använder ett finmaskigare rutnät som ger en mer nyanserad bedömning av risker.
Här används ofta fyra färgnivåer:
- Grönt: Låg risk (acceptabel risk)
- Gult: Medelhög risk (bör övervakas och hanteras)
- Orange: Hög risk (kräver specifika åtgärder och regelbunden uppföljning)
- Rött: Kritisk risk (kräver omedelbara åtgärder och kontinuerlig övervakning)
Den större 5x5-matrisen möjliggör en mer precis gradering av riskerna och används ofta av organisationer som arbetar med ISO 27001, GDPR-efterlevnad eller följer NIS2-direktivet. Den mer detaljerade skalan gör det lättare att särskilja mellan risker som annars hade hamnat i samma kategori i en 3x3-matris.
Begränsningar med riskmatrisen
Trots att riskmatrisen är ett kraftfullt och användbart verktyg har den vissa begränsningar som är viktiga att känna till för att använda den effektivt:
Subjektiva bedömningar påverkar resultatet
Två personer kan bedöma samma risk helt olika beroende på deras perspektiv och erfarenheter. Ta till exempel risken för en försenad produktlansering:
En projektledare som följer arbetet dagligen kanske bedömer risken som låg baserat på nuvarande framsteg. Samtidigt kan en försäljningschef, som ser kundernas förväntningar och marknadskonsekvenser, bedöma samma risk som hög.
Detta betyder inte att någon har fel - det visar snarare att våra roller och erfarenheter formar hur vi värderar risker.
Lösning: Samla en tvärfunktionell grupp med olika perspektiv när ni ska bedöma risker. Detta minskar risken för bias och ger en mer balanserad helhetsbild.
Verkligheten är mer komplex än ett rutnät
En av riskmatrisens största utmaningar är att den förenklar en komplex verklighet till diskreta kategorier. Detta är både verktygets styrka och svaghet.
När ni placerar en risk i matrisen reduceras ofta flera sammanlänkade faktorer och omständigheter till två värden: sannolikhet och konsekvens. En risk som ser enkel ut på pappret kan i verkligheten ha många fler dimensioner - tidsperspektiv, sekundära effekter, eller beroenden till andra risker.
Viktigt att komma ihåg: Använd riskmatrisen som utgångspunkt för diskussion, inte som ett slutgiltigt svar. Komplettera gärna med fördjupad riskanalys för de mest kritiska områdena.
Dominoeffekter kan förbises
Risker existerar sällan isolerat - de kan trigga varandra som dominobrickor. Det som börjar som ett till synes hanterbart problem kan eskalera genom kedjereaktioner.
I en traditionell riskmatris bedöms ofta varje risk för sig, vilket innebär att ni kan missa den större bilden av hur risker påverkar varandra. En risk som verkar relativt harmlös kan vara startpunkten för en serie allvarliga konsekvenser.
Rekommendation: Komplettera riskmatrisen med en analys av beroenden mellan risker, särskilt för organisationer med komplexa leverantörskedjor eller systemlandskap där kaskadeffekter kan få stor påverkan.
Vanliga frågor om riskmatriser
Hur ofta bör man uppdatera sin riskmatris?
Riskmatrisen bör ses över och uppdateras regelbundet. Åtminstone kvartalsvis eller när betydande förändringar sker i verksamheten. För organisationer som omfattas av NIS2 eller arbetar aktivt med ISO 27001 rekommenderas mer frekventa uppdateringar, särskilt när nya hot identifieras eller verksamheten förändras.
Vad är skillnaden mellan 3x3 och 5x5-matris?
En 3x3-matris ger en enklare överblick med tre nivåer för både sannolikhet och konsekvens, vilket passar mindre organisationer eller snabba översiktliga bedömningar. En 5x5-matris erbjuder mer nyanserade bedömningar med fem nivåer och används ofta när mer detaljerad riskanalys krävs, till exempel för att uppfylla krav i ISO 27001 eller NIS2-direktivet.
Kan riskmatrisen användas för alla typer av risker?
Ja, riskmatrisen är ett flexibelt verktyg som kan användas för olika typer av risker. Allt från cybersäkerhet och informationssäkerhet till operativa risker, leverantörsrisker och finansiella risker. Dock är det viktigt att anpassa bedömningskriterierna efter den specifika risktypen för att få relevanta resultat.
Vem bör vara involverad i att skapa en riskmatris?
För bästa resultat bör ni samla en tvärfunktionell grupp med representanter från olika delar av verksamheten. Detta kan inkludera IT-säkerhet, verksamhetsledning, juridik, ekonomi och operativa funktioner. Olika perspektiv ger en mer balanserad och komplett riskbild och minskar risken för blinda fläckar.
