Det finns risker överallt. Från cyberhot och leverantörsavbrott till krav på efterlevnad och operativa störningar. Men hur får man grepp om dem, och hur prioriterar man rätt?
Riskmatrisen är ett värdefullt verktyg för att kartlägga och hantera dessa risker systematiskt. Organisationer som arbetar med ISO 27001, följer NIS2-direktivet eller bara vill ha koll på sin riskbild använder ofta riskmatriser.
I den här artikeln går vi igenom hur riskmatrisen fungerar, hur du använder den i praktiken och vilka begränsningar du bör känna till.
Så är riskmatrisen uppbyggd
En riskmatris är ett visuellt verktyg som hjälper er att kartlägga och prioritera risker. Tänk på det som en karta över de hot och utmaningar som er verksamhet står inför.
När ni visualiserar risker i ett diagram får ni snabbt en tydlig bild. Ni ser vilka risker som kräver omedelbar uppmärksamhet och vilka ni kan hantera med vanliga rutiner.
Riskmatrisen hjälper er att:
- Få en omedelbar överblick över era riskområden
- Prioritera vilka risker som behöver hanteras först
- Fördela resurser där de gör mest nytta
- Kommunicera risker tydligt inom organisationen
- Skapa en gemensam förståelse för era utmaningar
Det som gör riskmatrisen så bra är enkelheten. Den översätter komplexa riskbedömningar till något alla kan förstå – från styrelsen till personalen på golvet.
Metoden är vanlig inom både offentlig och privat sektor. Det är ett centralt verktyg för systematisk riskhantering, särskilt för organisationer som jobbar med informationssäkerhet och standarder som ISO 27001.
Hur fungerar en riskmatris?
En riskmatris presenteras vanligtvis som ett tvådimensionellt rutnät där:
- Y-axeln representerar konsekvenserna (från låg till hög påverkan)
- X-axeln representerar sannolikheten (från osannolikt till mycket troligt)
Notera att det går att byta plats på axlarna beroende på organisationens preferenser.
För att veta var du ska placera en risk i matrisen ställer du två frågor:
- "Hur troligt är det att detta händer?" (sannolikhet)
- "Hur allvarlig blir påverkan om det händer?" (konsekvens)
När du svarat placerar du risken i matrisen. Färgen visar direkt om risken är acceptabel eller om ni måste agera.
De vanligaste formaten är 3x3 och 5x5-matriser. Vilken ni ska välja beror på hur detaljerad bedömning ni behöver göra.
3x3-matris
Den enklare versionen består av ett 3x3-rutnät med tre risknivåer markerade med färgkodning:
- Grönt: Låg risk (kan ofta hanteras inom ordinarie rutiner)
- Gult: Medelhög risk (kräver uppmärksamhet och åtgärdsplan)
- Rött: Hög risk (kräver omedelbar handling och särskild uppföljning)
Denna version är särskilt användbar för mindre organisationer eller när man vill få en snabb överblick utan att göra bedömningen för komplex.
Bilden visar en 5x5 riskmatris där x-axeln representerar sannolikhet och y-axeln representerar påverkan (konsekvens).
5x5-matris (mer detaljerad)
Den större 5x5-matrisen har fler rutor och ger en mer nyanserad bild av riskerna.
Här använder man ofta fyra färgnivåer:
- Grönt: Låg risk (acceptabel)
- Gult: Medelhög risk (bör övervakas)
- Orange: Hög risk (kräver åtgärder och uppföljning)
- Rött: Kritisk risk (kräver omedelbara åtgärder och övervakning)
Den större 5x5-matrisen ger en mer exakt gradering. Organisationer som följer ISO 27001, NIS2 eller GDPR använder ofta denna modell. Fler nivåer gör att du enklare kan skilja på risker som annars klumpas ihop i en 3x3-matris.
Begränsningar med riskmatrisen
Trots att riskmatrisen är ett kraftfullt och användbart verktyg har den vissa begränsningar som är viktiga att känna till för att använda den effektivt:
Subjektiva bedömningar
Två personer kan bedöma samma risk olika. Det beror på vad de har för erfarenheter. Ta risken för en försenad produktlansering som exempel:
En projektledare kanske tycker risken är låg för att arbetet flyter på bra just nu. En säljchef kanske tycker risken är hög för att hen vet hur känslig marknaden är.
Ingen har fel. Det handlar bara om olika perspektiv.
Lösning: Ta in folk från olika delar av företaget när ni bedömer risker. Då får ni en bättre helhetsbild.
Verkligheten är mer komplex än ett rutnät
En utmaning är att matrisen förenklar verkligheten. Det är både en styrka och en svaghet.
När ni placerar in en risk kokar ni ner allt till bara två saker: sannolikhet och konsekvens. En risk kan verka enkel i matrisen men ha många fler sidor i verkligheten.
Viktigt att komma ihåg: Använd riskmatrisen för att få igång diskussionen, inte som ett facit. Analysera de viktigaste riskerna djupare.
Risker kan påverka varandra
Risker hänger ofta ihop. De kan falla som dominobrickor. Ett litet problem kan växa och skapa kedjereaktioner.
I en vanlig riskmatris tittar ni ofta på varje risk för sig. Då kan ni missa helheten. En liten risk kan vara startskottet för något mycket värre.
Typ: Titta på hur risker hänger ihop också. Det är extra viktigt om ni har många leverantörer eller komplexa system.
Vanliga frågor om riskmatriser
Hur ofta bör man uppdatera sin riskmatris?
Riskmatrisen bör ses över och uppdateras regelbundet. Åtminstone kvartalsvis eller när betydande förändringar sker i verksamheten. För organisationer som omfattas av NIS2 eller arbetar aktivt med ISO 27001 rekommenderas mer frekventa uppdateringar, särskilt när nya hot identifieras eller verksamheten förändras.
Vad är skillnaden mellan 3x3 och 5x5-matris?
En 3x3-matris ger en enklare överblick med tre nivåer för både sannolikhet och konsekvens, vilket passar mindre organisationer eller snabba översiktliga bedömningar. En 5x5-matris erbjuder mer nyanserade bedömningar med fem nivåer och används ofta när mer detaljerad riskanalys krävs, till exempel för att uppfylla krav i ISO 27001 eller NIS2-direktivet.
Kan riskmatrisen användas för alla typer av risker?
Ja, riskmatrisen är ett flexibelt verktyg som kan användas för olika typer av risker. Allt från cybersäkerhet och informationssäkerhet till operativa risker, leverantörsrisker och finansiella risker. Dock är det viktigt att anpassa bedömningskriterierna efter den specifika risktypen för att få relevanta resultat.
Vem bör vara involverad i att skapa en riskmatris?
För bästa resultat bör ni samla en tvärfunktionell grupp med representanter från olika delar av verksamheten. Detta kan inkludera IT-säkerhet, verksamhetsledning, juridik, ekonomi och operativa funktioner. Olika perspektiv ger en mer balanserad och komplett riskbild och minskar risken för blinda fläckar.
