VSME är en frivillig standard som hjälper mindre företag att samla hållbarhetsuppgifter i en gemensam struktur. När en kund skickar en hållbarhetsenkät kan ni använda strukturen för att hålla ordning på svaren och deras källor. Börja med att klargöra vad kunden behöver, vilken period frågorna gäller och vem hos er som tar fram varje uppgift.
Guiden är till för kvalitets- och miljöansvariga på företag med cirka 20–200 anställda som ska samordna svaret till en kund. Här får ni en förklaring av VSME, en arbetsgång i sju steg och ett ifyllt svarsunderlag. Vi går också igenom EU:s värdekedjetak och vad det innebär för kundens frågor. Rättsläget kontrollerades 25 oktober 2026.
40 frågor och data i fem dokument: var börjar man?
Ett exempel. Miljösamordnaren på ett verkstadsföretag med 85 anställda får ett mejl från inköpsavdelningen hos företagets största kund. Kunden ska rapportera om hållbarhet och har skickat en enkät med 40 frågor om energi, utsläpp, avfall, personal och policyer. Svar önskas inom tre veckor.
Uppgifterna finns, men inte på ett ställe. Elfakturorna ligger hos ekonomi, avfallsrapporten i en mejlkorg, olycksstatistiken i HR-systemet och dieselförbrukningen för truckarna på tankkorten.
Innan miljösamordnaren börjar fylla i svaren läser hen igenom hela enkäten och tar reda på tre saker:
- Vad vill kunden ha och varför? Gäller det kundens egen hållbarhetsrapport, ett avtalskrav eller en upphandling? Hänvisar kunden till VSME?
- Vilken period och vilken del av företaget gäller frågorna? Kontrollera om kunden vill ha uppgifter för hela företaget, en viss anläggning eller en viss leverans. Skriv period och avgränsning i svaret.
- Vem tar fram varje uppgift? Fördela frågorna mellan ekonomi, HR och produktion, med en ansvarig för varje uppgift.
Om ni redan känner till VSME kan ni gå direkt till arbetsgången i sju steg och börja samla underlagen.
Vad är VSME?
VSME (Voluntary Sustainability Reporting Standard for non-listed SMEs) är en frivillig standard för hållbarhetsrapportering. EFRAG tog fram den för små och medelstora företag som inte är börsnoterade och inte omfattas av CSRD. Syftet är att göra det lättare att besvara frågor från kunder, banker och investerare genom att samla samma slags uppgifter på ett enhetligt sätt.
VSME består av en basmodul och en utökad modul med fler uppgifter. Modulerna ger er en struktur för underlag om exempelvis energi, avfall och personal. Tabellen nedan jämför VSME-rekommendationen från 2025 med CSRD. EU:s frivilliga standard från 2026 bygger på VSME men riktar sig till en bredare grupp: företag med högst 1 000 anställda utanför CSRD. Även den har en basmodul och en utökad modul. Se förordning (EU) 2026/1560, bilaga I.
Be kunden precisera hänvisningen. Vilken standard och utgåva menar kunden? Gäller frågorna basmodulen, den utökade modulen eller bara vissa uppgifter? Be om hänvisningar till de aktuella frågorna i standarden. En hänvisning till VSME gör inte alla frågor i enkäten obligatoriska. Stäm också av om kunden godtar ert svarsunderlag eller behöver svaren i sin egen enkät eller portal.
| CSRD och ESRS | VSME-rekommendationen 2025 | |
|---|---|---|
| Vem | Stora företag: efter Omnibus I fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning | Små och medelstora företag som inte är börsnoterade och står utanför CSRD |
| Krav | Lagkrav, med revisorns granskning | Frivillig |
| Omfattning | Dubbel väsentlighetsanalys och ESRS-standarderna | Färre uppgifter, anpassade efter mindre företag |
| Syfte | Rapportering till investerare och andra intressenter | Svara kunder, banker och investerare med samma struktur |
Läs om hur CSRD ersatte det äldre direktivet i skillnaden mellan NFRD och CSRD.
Från rekommendation 2025 till frivillig standard 2026
Det finns tre olika steg att hålla isär: vad EU har beslutat, när det börjar gälla och hur det genomförs i Sverige.
Kontrollerat 25 oktober 2026.
30 juli 2025: Kommissionen gav ut VSME som en rekommendation. En rekommendation är inte bindande. Kommissionen uppmanade större företag och banker att basera sina frågor på standarden så långt det går.
18 mars 2026: Ändringsdirektivet Omnibus I, direktiv (EU) 2026/470, trädde i kraft. Det höjer trösklarna för CSRD, inför värdekedjetaket och ger kommissionen i uppdrag att anta en frivillig standard. Medlemsstaterna ska genomföra CSRD-ändringarna senast 19 mars 2027.
2026 års frivilliga standard: Kommissionen antog förordning (EU) 2026/1560 den 3 juli 2026. Den publicerades den 21 september och trädde i kraft den 24 september 2026. Standarden bygger på VSME-rekommendationen från 2025. Förordningen gäller alltså redan, men artikel 3 om värdekedjetaket tillämpas först för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.
Sverige: SOU 2026:27 föreslår att de svenska ändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Ett utredningsförslag är inte beslutad lag. Kontrollera gällande svensk lag innan ni hänvisar till en rätt att avstå i ett svar.
Vad betyder värdekedjetaket för er?
Värdekedjetaket (value chain cap) begränsar vilka hållbarhetsuppgifter ett företag som rapporterar enligt CSRD får kräva av företag med högst 1 000 anställda. För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare omfattar taket bara uppgifterna i bilaga II till 2026 års förordning. Alla uppgifter i den frivilliga standarden ingår alltså inte i taket. Det framgår av kommissionens frågor och svar om värdekedjetaket. För företag med högst tio anställda är taket lägre, eftersom fler av uppgifterna är frivilliga för dem.
Tre saker är lätta att missförstå:
- Kunden får be om mer. När reglerna om taket tillämpas ska kunden tydligt markera uppgifter utöver taket och informera om rätten att avböja just dem. Enligt direktivets skäl bör kunden dessutom fråga efter mindre än standarden om den inte behöver allt.
- Taket gäller bara CSRD-rapporteringen. Det begränsar vad kunden får kräva för sin hållbarhetsrapport. Frågor som behövs för andra ändamål omfattas inte av just detta tak. Ett krav för CSRD-rapportering hamnar däremot inte utanför taket bara för att det skrivs in i ett avtal eller en upphandling.
- Standarden förblir frivillig. Taket innebär inte i sig att ni måste lämna uppgifter. Det sätter en gräns för vad kunden får kräva.
Rätten att avböja uppgifter utöver taket följer av direktivet och ska genomföras i svensk lag. Kontrollera gällande svensk lag innan ni hänvisar till rätten i ett svar. Be också kunden ange vilket räkenskapsår rapporteringen gäller. Enkäten kan fråga efter äldre uppgifter för att jämföra mellan år.
Arbetsgången i sju steg
- Sortera frågorna. Gruppera dem efter område: energi och utsläpp, avfall och material, personal och arbetsmiljö, policyer. Behåll kundens frågenummer så att ni kan föra tillbaka svaren till enkäten.
- Bestäm period och avgränsning. Skriv vilken period svaret gäller och om det omfattar hela företaget, en anläggning eller en produktlinje. Kontrollera till exempel att energifakturorna täcker alla anläggningar och hela året.
- Fördela arbetet. Utse en ansvarig per uppgift och bestäm när underlaget ska vara klart. Be ekonomi ta fram energifakturorna, HR personalsiffrorna och produktionen bränsleförbrukningen. Miljösamordnaren samordnar men behöver inte ta fram allt själv.
- Spara källorna. Ange vilken faktura, vilket årsbesked eller systemutdrag som ligger bakom varje svar. Spara även beräkningen om ni har räknat om enheter eller summerat flera underlag.
- Skilj på saknas, inte tillämpligt och noll. Skriv saknas när ni inte har uppgiften, med ansvarig och datum för komplettering. Använd inte tillämpligt när frågan inte gäller er verksamhet och förklara varför. Svara 0 bara när underlaget visar att mängden är noll. Markera uppskattningar och ange metod och underlag.
- Kontrollera och skicka svaret. Låt den som ansvarar för uppgiften kontrollera värde, enhet och period. Besvara kundens frågor och skriv ett kort följebrev om vad som saknas, när ni kompletterar och vilka frågor ni lämnar obesvarade. Kom överens med kunden om eventuella kompletteringar.
- Spara den skickade versionen. Anteckna vem som godkände svaret och när det skickades. Behåll tidigare versioner när ni kompletterar. Inför nästa kundenkät kontrollerar ni att period och avgränsning fortfarande stämmer.
Ifyllt exempel: svarsregister för ett tillverkningsföretag
Exemplet är fiktivt: företagen, siffrorna och datumen är påhittade. Fiktiva Mekan AB tillverkar svetsade detaljer, har 85 anställda och två verkstäder. Kunden Fiktiva Fordon AB har skickat 40 frågor om kalenderår 2025 och hänvisar till den frivilliga standarden. Svaret ska omfatta båda verkstäderna. Tabellen visar fem av raderna inför det första svaret till kunden.
| Kundfråga | Uppgift, enhet och period | Källa och belägg | Ansvarig | Status | Senast kontrollerad |
|---|---|---|---|---|---|
| Total energiförbrukning | El och fjärrvärme: 1 240 MWh, 2025, båda verkstäderna. Bränslen återstår innan totalen är klar | El: fakturor för januari–december för båda verkstäderna (860 MWh). Fjärrvärme: årsbesked för båda verkstäderna (380 MWh). Dieselunderlag saknas; gasol ska räknas om till MWh | Ekonomichef | Delvis klar | 2026-10-27 |
| Andel förnybar el | 100 % av inköpt el, 2025, båda verkstäderna | Årsbesked om elens ursprung för båda elavtalen, kontrollerade mot fakturorna | Ekonomichef | Klar | 2026-10-27 |
| Direkta utsläpp (scope 1) | Ton CO2e, 2025, båda verkstäderna. Inte beräknat; dieseluppgiften saknas | Gasol: leverantörens årsbesked. Diesel: tankkortsrapport beställd | Produktionschef | Saknas | 2026-10-27 |
| Mängd avfall | 62 ton, varav 48 ton metallskrot, 2025, båda verkstäderna | Avfallsentreprenörens årsrapport 2025 för båda verkstäderna | Miljösamordnare | Klar | 2026-10-27 |
| Utsläpp från inköpt stål (scope 3) | Ton CO2e, 2025. Utsläppsuppgift saknas | Inköpt mängd stål finns i inköpssystemet. Utsläppsunderlag från stålleverantörerna saknas | VD | Ej besvarad; alternativ föreslås i följebrevet | 2026-10-27 |
Vad betyder utsläppsbegreppen? Scope 1 är direkta utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar, här förbränningen av diesel och gasol. Scope 3 är andra indirekta utsläpp i värdekedjan, exempelvis från tillverkningen av det stål ni köper. Inköpt el och fjärrvärme hör till scope 2. Indelningen beskrivs i GHG Protocols vägledning. CO2e betyder koldioxidekvivalenter: olika växthusgaser räknas om till en gemensam enhet efter sin klimatpåverkan. Se EU-kommissionens förklaring av CO2e.
Uppgiften som saknas. Dieselförbrukningen för de två truckarna finns inte samlad. Produktionschefen beställer tankkortsrapporten för 2025 och planerar att komplettera senast den 5 november 2026. Därefter kan diesel och gasol räknas in i energitotalen och användas för utsläppsberäkningen. Omräkningsfaktorer och källor sparas tillsammans med beräkningen. Ingen uppskattning skickas utan angiven metod.
Ett kort meddelande till kunden kan se ut så här:
Dieselförbrukningen för våra två truckar saknas ännu i underlaget för 2025. Vi har beställt tankkortsrapporten och planerar att komplettera energitotalen och de direkta utsläppen senast den 5 november 2026. Kan ni godta att vi skickar övriga svar nu och kompletterar då?
Frågan som inte besvaras. Mekan saknar utsläppsunderlag för det inköpta stålet. Frågan är alltså relevant, men uppgiften saknas. Följebrevet förklarar det och frågar om kunden i stället kan använda inköpt mängd stål för 2025 och namnen på stålleverantörerna. Det ersätter inte en beräknad utsläppsuppgift.
Version. VD godkänner version 1, som skickas den 28 oktober 2026. Kunden godtar en komplettering senast den 5 november. När tankkortsrapporten har kommit och beräkningarna har kontrollerats skickas version 2 med energitotal och direkta utsläpp. Båda versionerna sparas, med en anteckning om vad som ändrats.
Att svara kunden är inte att fråga era leverantörer
När kundens enkät innehåller frågor om er värdekedja kan ni behöva underlag från era leverantörer. Läs först igenom frågorna och välj ut dem som berör respektive leverantör. En stålleverantör kan exempelvis behöva lämna uppgifter om stålet, men inte om er personal eller er energiförbrukning.
Skilj på två olika uppgifter:
- Er egen rapportering till kunden. Ni ansvarar för svaret om ert företag: er energi, era utsläpp och er personal. Börja med era egna underlag och undersök vilka uppgifter som behöver kompletteras.
- Er uppföljning av era leverantörer. Ni ber en viss leverantör om underlag för en kundfråga eller för att följa upp era egna krav.
Skicka bara de frågor som kräver leverantörens uppgifter. Skriv vilken vara eller tjänst frågan gäller, varför uppgiften behövs, vilken period och enhet ni vill ha och när ni behöver svaret. Be också om källa eller beräkningsmetod. För inköpt stål kan ni fråga efter utsläpp per ton för just den stålsort ni köpt och vilken del av tillverkningen siffran omfattar. Kontrollera avgränsningen innan ni använder uppgiften i ert svar till kunden. Hur ni bedömer och följer upp leverantörer i övrigt står i guiden om vad en leverantörsbedömning är.
Mejl och kalkylblad kan räcka när ni frågar några få leverantörer och har ordning på svaren. När fler personer delar på uppföljningen eller flera leverantörer ska komplettera samtidigt kan det bli svårt att se vilket svar som gäller och vem som ska göra vad. I ChainSec samlar ni leverantörerna i ett register, skickar strukturerade enkäter, begär underlag som filer och granskar svaren. Brister kan ni följa upp som avvikelser med ansvarig och åtgärd, och spara vem som kontrollerat resultatet och när. Läs så fungerar strukturerade leverantörsenkäter.
ChainSec hjälper er att följa upp era leverantörer. Det tar inte fram er hållbarhetsrapport, räknar inte ut utsläpp och fyller inte i kundens enkät eller portal åt er.
Vanliga frågor
Är VSME obligatoriskt för små företag?
Nej. Ni väljer själva om ni vill använda VSME-rekommendationen från 2025 eller den frivilliga standarden från 2026. Kundkrav kan följa av avtal eller upphandling. Om kunden behöver uppgifterna för sin CSRD-rapportering behöver ni också kontrollera reglerna om värdekedjetaket och vad som gäller i Sverige.
Får kunden kräva mer information än VSME?
Kunden får be om mer. För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare begränsar värdekedjetaket vad kunden får kräva för sin CSRD-rapportering. Taket gäller företag med högst 1 000 anställda och omfattar bara uppgifterna i bilaga II till 2026 års förordning. När reglerna tillämpas ska kunden markera uppgifter utöver taket och informera om rätten att avböja dem. Kontrollera gällande svensk lag innan ni hänvisar till den rätten. Taket gäller uppgifter för CSRD-rapportering även om kravet står i ett avtal.
Vad gör vi om vi saknar en uppgift?
Skriv att uppgiften saknas, varför och när ni kan komplettera. Fråga kunden om ni kan skicka övriga svar så länge. Saknad uppgift är inte samma sak som noll eller att frågan inte gäller er verksamhet. Om ni uppskattar ett värde, ange metod och underlag så att kunden kan bedöma siffran.
Vad är skillnaden mellan VSME och CSRD?
CSRD kräver hållbarhetsrapportering enligt ESRS av stora företag. Efter Omnibus I är gränserna fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i nettoomsättning. VSME från 2025 är en frivillig standard för små och medelstora företag som inte är börsnoterade. Den ligger till grund för 2026 års frivilliga standard för företag med högst 1 000 anställda utanför CSRD. Båda hjälper företag att svara på frågor från kunder, banker och investerare.
Kan vi återanvända svaren till nästa kund?
Ja, om ni sparar varje uppgift med enhet, period, källa och datum för senaste kontroll. Kontrollera att perioden och avgränsningen stämmer med den nya kundens fråga innan ni återanvänder ett svar. Spara den version som skickades till varje kund.
